Den bästa boktrailern…

2013/03/31 Reklam & Marknadsföring, Romaner

Boktrailar är ofta enormt tråkiga, lo-fi på ett tråkigt sätt (läs: filmade i stående format med mobilkamera) och ofta för långa samt innehållande burkigt inlästa stycken av en stackars författare som desperat försöker anpassa sig till det nya “medialandskapet” typ.

Det kan visserligen bero på att jag redan är sjuuuuukt uppjagad över detta boksläpp men jag tycker att trailern till Den bästa dagen är en dag av törst är jättebra! Nej, den är inte så innovativ att man trillar av stolen men föredömlig om man jämför med de flesta andra trailers. Den skapar stämning och gör mig om möjligt ännu mer sugen på boken. Älskar musiken också. Någon som vet vad det är för musik?

Vilken böcker recenseras?

2013/03/29 Bloggar, Tidskrifter och tidningar

Irl_Dub_TrinityOldLibrary2

Jens Liljestrand svarar på en läsarfråga på Expressen.se idag om hur urvalskriterierna ser ut när det gäller vilka böcker som får en recension. Förutom att jag skrattade högt åt att Jens Liljestrand fortfarande använder ordet “anmäla” för en typ av bokrecension så tyckte jag det var en rätt tråkig redogörelse. Hade varit kul att få veta mer om det som Liljestrand betecknar som ett “ständigt diskussionsämne” och också om hur fördelandet av recensioner går till. Punkten “Boken håller en hög litterär kvalitet” känns lite märklig att förstå för mig som aldrig jobbat på en redaktion, läser redaktören böckerna och bedömer innan de går ut till recensent?

Jag är lite trött i huvudet efter att ha varit uppe sen halv sju imorse och dessutom upprymd över att skunk är tillbaka, men ska försöka lista mina kriterier för vilka böcker jag recenserar (utan inbördes ordning).

  • Bokomslaget – Ja jag är så ytlig, det spelar jättestor roll för om jag intresserar mig för en bok.
  • Författarens kön – Eftersom män av någon dum anledning får mer plats i kulturjournalistik än vad kvinnor får så försöker jag väga upp det lite genom att recensera fler kvinnor än män här på bloggen. 
  • Har jag något vettigt att säga? Oftast har jag alldeles för mycket att säga om varje bok men ibland händer det (både för bra och dåliga böcker) att det bara känns krystat att dra ihop något på bloggen, jag vill säga något personligt om varje bok jag läser eller åtminstone kunna resonera kring något viktigt. Läser jag om böcker jag läst tidigare brukar jag sällan skriva om dessa.
  • Recensionsexemplar – får jag recensionsexemplar från förlaget brukar jag prioritera dem i läsningshögen. På gott och ont så tycker jag det är väldigt kul att läsa och skriva om aktuella böcker eftersom många andra bokbloggarvänner kanske gör det ungefär samtidigt.
  • Förlag – Läser jag alldeles för många Norstedts eller Bonniers-böcker på rad känner jag mig hjärntvättad och måste leta upp lockande böcker från mindre förlag, någon sorts höftad kvoteringskänsla alltså.
  • Boktips – Har någon bokbloggare eller twittervän tipsat extra mycket när det gäller en viss titel så brukar jag också prioritera den.
  • Utmaningsfaktor – Om jag tänker att jag ska skriva om en bok här på bloggen så ger jag den alltid en större chans och försöker verkligen att läsa klart alla böcker jag påbörjar. Därför kan jag också välja böcker jag inte skulle läst annars. Det blir ett lite påhittat tvång som gör att jag tvingas formulera mig även om dåliga böcker eller svåra böcker vilket fördjupar läsningen och gör så att det går att hitta något bra i nästan alla böcker. Senaste bok jag utmanade mig med var Elsa Billgrens Vintage, nästa kommer bli Pernilla Berglunds Tilltar. Utan bloggen hade jag inte haft disciplin nog att läsa någon av dessa böcker (däremot verkar inte bloggen hjälpa mig att få till regelbunden klassikerläsning…)
  • Tema – Jag älskar att läsa böcker som handlar om samma sak ur olika perspektiv. Jag gillar också teman av slaget: Augustpriset, Debutantpriset osv. men bara i förväg så att själva utdelningen blir rolig att följa. När priset väl är utdelat är det inte kul att läsa vinnaren. Därför har jag både Herta Müller och Mo Yan olästa i bokhyllan men är väldigt sugen på att läsa de segertippade.

Gult är fint

2013/03/28 Bokomslag
  1. Jag vet inte om det är idag som en säger Glad påsk till de som firar denna högtid men nu gör jag det ändå: Glad påsk!!!
  2. Jag tycker faktiskt gult är fint men jag är å andra sidan färgblind (okej inte helt färgblind, det heter “defekt färgseende” på skolsköterske-språket så säg till om något av omslagen är typ orange eller blått och inte gult, det är alltså ingen weird form av ironi från min sida i sånt fall).
  3. Vet du något annat fint gult bokomslag jag borde tagit med? Säg till i kommentarsfältet vettja! Och tänkte du nu direkt på Erland Loes Naiv Super med hammaren på omslaget så läs om punkt 3, jag skrev “fint”… Gyllene hälsningar /Omslagselitisten med defekt färgseende. Och tipstack till Saga och Emeli!

theypouredfire

 

3-15-009762-2 a4b34787-f2b0-4eb6-8901-b6a5190165c7

   

 

 

 

 

 

Juryarbetet bakom kulisserna

2013/03/26 Romanpriset

Många tror att det är superenkelt att vara med i romanprisets jury, att det bara är att läsa lite och babbla lite. Men det krävs e n o r m a ansträngningar i förarbetet. En av de svåraste sakerna är att hantera pennan man ska göra alla anteckningar med. Här är ett klipp från läsningen av vinnarboken Skuggland i vintras (vän av ordning kan se hur anteckningarna flimrar förbi).

http://youtu.be/uhHfspdenSk

Allt jag önskar mig – Grégoire Delacourt

2013/03/24 Recensioner, Romaner

Det här är något så omodernt som en berättelse med en sensmoral, och en rätt banal sån dessutom; “pengar gör en inte lycklig”. Men strunt i det nu för den här boken är så otroligt bra att den kunnat heta Carpe Diem – jag hade ändå velat rekommendera den till alla.

Det var länge sen jag läste en bok med så korta kapitel och ändå fick en sån levande bild av en karaktär. Jocelyne blir utsatt för en massa jävligheter i livet – ett barn som dör, hennes mans övergrepp och elakhet, krossade drömmar och en pappa som försvinner i en sjukdom som får honom att glömma bort vem hon är och ständigt frågar om den döda mamman är på väg. Allt detta gör ont men hon låter sig inte definieras av det. Hennes analys av livet är ganska krass men befriande roligt formulerad:

“Det är insikten om att man behöver ett halkskydd till badrummet som håller en vid liv.”

Hon vet att livet kanske inte blir särskilt mycket mer romantiskt än att ens man installerar wi-fi åt en och men att det också kan finnas något vackert i att ge upp sina drömmar (konstigt nog) för den stillhet som infinner sig. Hon har en blogg om jobbet i sybutiken och två tvillingar som får henne att spela på lotto. När hon väl ger sig hän och drömmer lite går det åt helvete.

“Det är bara i böckerna som man kan byta liv. Som man kan radera allt med ett enda ord. Koppla bort det tunga och svåra. Sudda ut alla usla handlingar och plötsligt, i slutet av en mening befinna sig vid världens ände.”

Sorg. Äventyr. Misär. Humor. Och James Bond-boxen som innehåller alla filmerna på dvd. Detta är en del av innehållsförteckningen. Det här är en sån där tunn bok som jag försökte dra ut på när jag läste den,verklig lusläsa och njuta av. En bok som bara inte FÅR ta slut men som ändå gör det alldeles för snabbt eftersom det inte går att slita sig från den.

Sekwa 2013
ISBN: 9186480596 Sidor: 189
Omslag: Magnus Petersson
Danskt band: Fritz StåhlBokusAdlibrisVia Godhandling
E-bok: BokusE-lib
Finns den inne på biblioteket?

transparent-imgtransparent-imgtransparent-img