Jens Liljestrand svarar på en läsarfråga på Expressen.se idag om hur urvalskriterierna ser ut när det gäller vilka böcker som får en recension. Förutom att jag skrattade högt åt att Jens Liljestrand fortfarande använder ordet “anmäla” för en typ av bokrecension så tyckte jag det var en rätt tråkig redogörelse. Hade varit kul att få veta mer om det som Liljestrand betecknar som ett “ständigt diskussionsämne” och också om hur fördelandet av recensioner går till. Punkten “Boken håller en hög litterär kvalitet” känns lite märklig att förstå för mig som aldrig jobbat på en redaktion, läser redaktören böckerna och bedömer innan de går ut till recensent?
Jag är lite trött i huvudet efter att ha varit uppe sen halv sju imorse och dessutom upprymd över att skunk är tillbaka, men ska försöka lista mina kriterier för vilka böcker jag recenserar (utan inbördes ordning).
- Bokomslaget – Ja jag är så ytlig, det spelar jättestor roll för om jag intresserar mig för en bok.
- Författarens kön – Eftersom män av någon dum anledning får mer plats i kulturjournalistik än vad kvinnor får så försöker jag väga upp det lite genom att recensera fler kvinnor än män här på bloggen.
- Har jag något vettigt att säga? Oftast har jag alldeles för mycket att säga om varje bok men ibland händer det (både för bra och dåliga böcker) att det bara känns krystat att dra ihop något på bloggen, jag vill säga något personligt om varje bok jag läser eller åtminstone kunna resonera kring något viktigt. Läser jag om böcker jag läst tidigare brukar jag sällan skriva om dessa.
- Recensionsexemplar – får jag recensionsexemplar från förlaget brukar jag prioritera dem i läsningshögen. På gott och ont så tycker jag det är väldigt kul att läsa och skriva om aktuella böcker eftersom många andra bokbloggarvänner kanske gör det ungefär samtidigt.
- Förlag – Läser jag alldeles för många Norstedts eller Bonniers-böcker på rad känner jag mig hjärntvättad och måste leta upp lockande böcker från mindre förlag, någon sorts höftad kvoteringskänsla alltså.
- Boktips – Har någon bokbloggare eller twittervän tipsat extra mycket när det gäller en viss titel så brukar jag också prioritera den.
- Utmaningsfaktor – Om jag tänker att jag ska skriva om en bok här på bloggen så ger jag den alltid en större chans och försöker verkligen att läsa klart alla böcker jag påbörjar. Därför kan jag också välja böcker jag inte skulle läst annars. Det blir ett lite påhittat tvång som gör att jag tvingas formulera mig även om dåliga böcker eller svåra böcker vilket fördjupar läsningen och gör så att det går att hitta något bra i nästan alla böcker. Senaste bok jag utmanade mig med var Elsa Billgrens Vintage, nästa kommer bli Pernilla Berglunds Tilltar. Utan bloggen hade jag inte haft disciplin nog att läsa någon av dessa böcker (däremot verkar inte bloggen hjälpa mig att få till regelbunden klassikerläsning…)
- Tema – Jag älskar att läsa böcker som handlar om samma sak ur olika perspektiv. Jag gillar också teman av slaget: Augustpriset, Debutantpriset osv. men bara i förväg så att själva utdelningen blir rolig att följa. När priset väl är utdelat är det inte kul att läsa vinnaren. Därför har jag både Herta Müller och Mo Yan olästa i bokhyllan men är väldigt sugen på att läsa de segertippade.
2 Kommentarer
Aha! Du är så strukturerad alltså. Blir sugen på att analysera mitt eget urval, men jag kan erkänna att det inte är så värst medvetna val som ligger bakom (såsom varannan damernas eller så). Jag är en lustdriven läsare. Hu! Vem vet hur hjärntvättad jag är av de stora förslagen och de snygga omslagen.
Jo, att välja en professionellt presenterad “produkt” är ju lätt hänt, omslag och annan presentation från de stora förlagen får en ju ofta att sukta. Men är ju viktigt att skriva om sånt som inte är så lätt att hitta för folk som inte ägnar så himla mycket tid åt att läsa om böcker som vi. Vara en motvikt typ även där. Samtidigt är det ju roligt att kunna “hänga med” i vad alla andra pratar om för tillfället… svår balansgång.