En blurb är det citat som finns på pocketutgåvan av en bok och som oftast är hämtat från en positiv recension.

För mig är det så att en bra blurb lika ofta är avskräckande som den är säljande. Jag har ett rätt kluvet förhållande till dem eftersom jag oftast tycker att de fular ner ett snyggt omslag. Samtidigt så blir jag ibland påverkad av dem och köper en bok tack vare/på grund av dem. Här är ett försök att sammanställa några av de vanligaste blurbtyperna en kan stöta på. Har jag glömt någon kategori?

Fejkblurben
Bokomslagens motsvarighet till Frank Abagnale Jr. i Catch me if you can. Här lurar förlaget till det lite, fast ändå inte. It looks like a blurb, it talks like a blurb, men det är inte en blurb utan bara en tagline/slogan.
Exempel: En man som heter Ove – “Årets roligaste bok!”

Massmarknadsblurben
Detta är defaultblurben och jag brukar läsa 2-3 stycken om jag har svårt att somna. De är kortfattade och totalhyllande. De ska vara skrivna i ett massmedium som alla känner till och därigenom får de sin kredibilitet. Säger massmarknadsblurben något om handlingen? Refererar den till någon annan bok? Kommer den med någon som helst information förutom att detta är en bra med stort B? N.E.J.!
Exempel: Innan du dog “Oavbrutet spännande – Dagens Nyheter”

Den kreddiga massmarknadsblurben
Se ovan men byt ut kvällstidning/morgontidning baserad i Sthlm mot “Sydsvenskan”. Tack vare med finkulturig publik kan dessa vara snäppet längre.
Exempel: Det dyrbara “Linn Ullman har helt enkelt skrivit en storartad roman, en sådan där roman som är så bra att jag önskar att jag ännu inte läst den utan fortfarande hade den kvar att upptäcka. – Sydsvenskan.”

Profilblurben
Tyvärr har SCB missat att fixa statistik på det antal litteraturkritiker som genomsnittssvensken vet namnet på men vi kan anta att det är rätt så lågt. Men inom vissa genrer är det inte bara bra utan nödvändigt att veta VEM som faktiskt ligger bakom ett omdöme.
Exempel: Metro 2033 “Ett fascinerande romanprojekt –  Jonas Thente, DN”

Kändisblurben
Vi vet inte vart detta sagts/skrivits eller om personen fått betalt för det eller kanske bara varit artig på en fest. Logik: Men jamen har HEN sagt det så MÅSTE det vara så.
Exempel: Livvakten “Bättre än Snabba Cash – Mikael Persbrandt”

Kreddkändisblurben
Romanförfattare som ska lanseras i Sverige men riskerar att uppfattas som alltför svår/ointressant? Ring ett kreddo som skriver typ lite likadant!
Exempel: En gåtfull vänskap “Högst originell, oändligt charmfull. Och enormt gripande. – Paul Auster”

Filmblurben
Sifferbetyg på böcker… sluta upp med såna. Nu. Det är inte roligt.
Exempel: Göring – förhören 1945 Fyra stycken SVT-böcker framför nazist som liknar Melker Andersson.

Debutantblurben
Kan aldrig vara det bästa någon läst ty det är ju trots allt bara en debutant. Måste innehålla ordet “lovande” alternativt “stark” innan ordet “debut”. Denna blurb måste alltid innehålla ordet debut eftersom det är ett bra ord i blurbsammanhang. Det är ju spännande med debutanter liksom. Alternativt löften från recensenten om att denna författardebutant kommer vara värd att “följa”. Detta är det lag på när det gäller debutböcker. Lyd!
Exempel: Vinteräpplen “En lovande debut av Sundström – Svenska Dagbladet”

Taget ur sitt sammanhang-blurben
Här är avkortade meningar och skiljetecken dina bästa verktyg, du vill ju bara få med det positiva eller hur. Och dessutom är det jobbigt att läsa långa blurbar…
Exempel: Blå Koral “… men hon har också en sällsynt begåvning för att skapa romangestalter som lyfter från sidorna och blir riktiga människor. … en sak [är] oförändrad: lusten att vända blad och se nästa världshändelse krascha in i deras liv. – Arbetarbladet”

Taget ur sitt sammanhang-blurben #2 – uppföljarfailen
Ibland är less verkligen more. Till exempel om det bästa omdömet du kunnat hitta innehåller ord som förknippas med svala recensioner/sågningar. Det få motsatt effekt åtminstone på mig.
Exempel: Härskarteknik “Handfasta är råden i alla fall, och sådant gillar jag i den här typen av böcker. – Bokhora”

Maffiablurben
Om du har ambitionen att skriva spännande bestsellers bör du bli blurbad av Stephen King. Har du skrivit en svensk deckare är Leif GW Persson mannen som ska sucka fram ett gött citat till din bok. Vill du skriva chick lit är det självklart kvinnan som uppfunnit genren du vill imponera på. Och som det sägs i Gudfadern “Someday, and that day may never come, I’ll call upon you to do a service for me”
Exempel: Livet efter dig och  The mystery of Mercy Close. Se bild nedan.

Tager vad man haver-blurben/Den jämlika blurben
Blurben i sig är sjukt bra, bättre än de flesta på marknaden. Men är mänskligheten redo att ge en lokal bokhandels åsikt lika mycket tyngd som en morgontidnings kulturbilaga? Få skulle våga testa detta, jag applåderar dem som vågar! You may say Bazaar förlag is a dreamer… but they are not the only one.
Exempel: Señor Peregrino ”Det är en riktig episk roman. Alla som tycker om till exempel Vindens skugga och Tusen strålande solar kommer att älska den här! – Bokhandeln Ikano-huset, Linköping”

WTF-blurben
Det verkar vara beröm men ingen fattar någonting.
Exempel: Mamma försökte “Mamma försökte … Jodå, men Jens Lapidus lyckades. Jörgen Bröms, Eskilstuna-Kuriren”

Allt-i-ett-blurben
Det spelar ingen roll om du gillar bred eller smal litteratur, har koll på Murakamiöversättare eller får dina boktips från en morgonsoffa, ibland ges det ut böcker där alla ska med och då gäller det att mixa in så många blurb-prefixer som möjligt.
Exempel: Mörka platser “Höstens absolut bästa deckare, en klar 5:a! – Yukiko Duke, SVT Gomorron Sverige”