Dagbokssågning

2013/06/12 Konst, Recensioner

Idag publiceras min första riktiga sågning på dagensbok.

Vad svårt det är att skriva negativt ändå när en är så konflikträdd som jag är men denna bok var tyvärr en besvikelse. Läs varför här: dagensbok.com/2013/06/12/tomas-lidman-dagboken-som-konst-svenska-konstnarsdagbocker-under-hundra-ar/

Bokcirkelsavslutning på Gunnebo slott

2013/06/10 Arkitektur, Fotografi, Klassiker

Nu är Göteborg läser över för den här gången.

Fantastiska Anna och Linda har verkligen gjort ett otroligt arbete med att hitta intressanta platser att besöka. Gunnebo slott, som byggdes av bokens huvudperson John Hall, var ett optimalt ställe att avsluta cirkeln på. Först guidad tur inuti Gunnebo och sen besök i caféet (där råvarorna var odlade i egen trädgård) samt boksnack. Jag som aldrig trodde jag skulle våga bokcirkla har haft otroligt kul. Och boken älskade jag! Ska försöka skriva om boken jag levt med sen i vintras senare i veckan.

Här är några av bilderna jag tog på promenaden kring slottet.

IMG_5021 IMG_5029

Penguin street art

2013/06/09 Bokomslag

Vad roligt att det är just klassiska strama Penguin som ligger bakom de här gatukonstomslagen! Jag tycker om att de verkligen verkar vara gjorda i stadsmiljö och att fotografierna visar det.

0bbff3ace2608f64c411c019aa40cf74 80c940138a19fd772a82141738d348de 05976476a4d668e6a6616e11ae218286 ec86bfe2e619a1ea44a6df0025597cb5 301e28c7793930d4160dd327a66fd272 5e067b1e2863d0923985aa4af26519cf d26187c765df3493426742ed9b2be20f ad153708ae5c9d7bc3b74670270e7f76 175706cecca2b542162b0c1af39ee348 4b053488dc8b1265f79aab6ec9591668

Vita lögner – topp fem

2013/06/07 Film + TV, Tidskrifter och tidningar


Kommer du ihåg känslan när du upptäckte Filter? Kommer du ihåg den känslan när du formulerade det som du sen skulle se att hundratals andra redan formulerat: “Jag visste inte att jag skulle tycka DET HÄR var intressant.”

EXAKT SÅ (fast typ dubbelt så mycket) känner jag när jag läser Little White Lies senaste nummer. Nummer 47 av tidskriften som har undertiteln “Truth & Movies” handlar om Man of steel.

Här är de 5 sakerna som gör att tidningar som LWL kommer överleva “printdöden”:

1. Hantverket. I Sverige kostar den 146 kronor, på engelska kostar den £6 vilket också är en del. För detta får jag A: en otroligt snygg formgiven tidning som jag bär hem som den sista droppen vatten. B: inte epilepsi (se exempel på konkurrerande tidning nedan).

Ska jag över huvud taget köpa en tryckt medieprodukt idag så måste det finnas en anledning, det måste finnas en livslängd inbyggd i den. Det som är unikt för tidskrifter (papperssort, typografi, sidlayout, foliering osv.) kommer rädda många tidningar undan slukhålet www. Titta bara på vinylskivans uppgång t.ex.

Epileptisk konkurrent2. Inte en reklamtidning. Fler och fler tidningar börjar likna reklamtidningar, både till innehåll och utformning. Intervjuerna är så tråkigt press junket-aktiga och slätstrukna och trevliga att en undrar vad syftet är. Vad som hände med begreppet “research”. Utseendet på alltför många tidningar idag är så professionellt (läs: någon har lärt sig AAAALLA specialeffekter i photoshop) och  “lockande” att en får diabetes av allt sockerfluff. LWL går åt rakt motsatt håll; inga skrikiga rubriker på omslaget, ingen superkändis fotograferad/retuschad till döds.

3. Tematänket. På många sätt liknar LWL programmet Stil i P1. De tar ett ämne och hittar sen massor av intressanta vinklar där ämnet är utgångspunkten till texterna. Exempelvis: verklighetens Lois Lane, hur Stålis motarbetade KKK (på rikt!) och historien om hur det som sen blev DC Comics lurade till sig rättigheterna till mannen av stål för ett par hundra dollar och strök  från tidningen.

4. Tematänket. Igen.  Ja för det är så himla snyggt genomfört. Allt går i samma färger, all formgivning är unik för varje nummer. Allt ifrån sidnumreringen till redaktion är i detta nummer Stålmannenifierat.

5. Gardering. Skulle det vara så att en inte tycker det är värt pengarna att köpa en hel tidskrift på månandens tema, hur intressant det än må vara, så är det lugnt. LWL HAR snygga plocksidor där de jämför böckers originalomslag med deras filmdito och en massa recensioner av både stora filmer och nästa generations cinemateketfilmer. Räcker inte det har de även en magentafärgad tiostegsguide till vad som kommer hända med jorden om 1000 år.

 

 

Paris, chérie : så där säger folk, alltså – Ida Pyk

2013/06/03 Recensioner, Romaner

 

I Paris blir det aldrig riktigt tyst. Det blir det i Årsta.”

På omslaget blandas sirliga illustrationer av Fanny Jacobsson med ett romantiskt fotograferat Paris och så förs allt ihop i ett kollage av blommor och tuschade svalor som flyger kring Eiffeltornet. I en av illustrationerna syns även bokhandeln Shakespeare & Company. Ja jag var tvungen att läsa den här boken som ni förstår.

Ett av de första kapitlen heter “Jag hade hört om tjejer som blev upptäckta, visst” och det är en ganska bra sammanfattning. Alva, som går gymnasiet, blir upptäckt av en modellscout och hamnar i Paris i en modellägenhet med en annan ung tjej. Hon går på castings, träffar Karl Lagerfeld, äter crepês och blir kär. Hon får sin kropp bedömd av äckliga äldre män i branschen, blir hetsad av någon sorts creddmaffia till att dricka dålig sprit på ett sunkigt inneställe och längtar hem.

Det är fint att Ida Pyk skildrar både den romantiska bilden av att jobba som modell i Paris och också all osäkerhet och hemlängtan hon känner. Att hon separerar dem från varandra tycker jag är väldigt snyggt och är verkligen en klockren simulering av hur det är att vara ung och ensam i en stor stad. Det finns hela tiden en underliggande självsuggestion, självklart borde hon ju älska detta, detta som folk skulle dö för att få uppleva. Hennes bristande självförtroende och självkänsla är outtalad men finns hela tiden där, i mötet med alla hon träffar, även de som kallar sina vänner. När det är bra är det jättebra, när det är dåligt är det för djävligt. Hon kastas mellan ytterligheter och i ett samtal med sin mamma kommer hon på att hon bara varit borta ett par veckor trots att det känns som en livstid.

Gradvis sker en förändring genom hela boken och till slut skriver hon det rakt ut på ett naivt sätt som är hela bokens styrka enligt principen show don’t tell:

“Min nya rumskompis som jag förut tyckte var ett trevlig inslag är nu mitt största irritationsmoment. Hon är omogen och tafatt. Hon kan ingenting om Paris, eller om livet.”

Det här är verkligen en bok att ha med sig i fickan på den där första språkresan som borde vara så rolig men inte är det. En bok att läsa under lunchen på det första jävliga sommarjobbet. För oss som redan gått igenom det där är det ändå en bra bok, det går alldeles utmärkt att sitta och mumla olika förnumstiga råd till boksidorna och intala sig själv att en faktiskt lärt sig nåt sen en var tonåring själv: nej gå inte dit! lyssna inte på henne! skit i den där jäveln! vänta inte på honom!

PS. Jag känner samma för Sebastién som jag känner för Victor Schantz i Karolina Ramqvists Alltings början: i d i o t! Kan vi inte snälla starta ett forum där vi stör oss på ALLT han gör?

Rabén och Sjögren 2012
ISBN: 9129683491 Sidor: 218
Omslag: Fanny Jacobsson
Kartonnage: BokusAdlibris
Pocket: Bokus, Adlibris
Ebok: Bokus, Adlibris
Köp vi
a Godhandling
Finns den inne på biblioteket?
/Elib