Ett tema jag samlat på ett tag är bokomslag med cirklar som bärande grafiskt element. Svårt att hitta många som är fina dock, har ni några fler tips?
Edit 25/10: Tipstack till Sagas bibliotek för Sylvia Plath-omslaget! Här finns en sida där Shirley Tucker som designat omslaget pratar om hur det kom till samt om bokformgivning i allmänhet.
Jag var i Nordstan igår för att besöka apoteket där det är störst sannolikhet i Gbg att slippa generika (ja, jag är en läkemedelssnobb, so sue me!) och lämna tillbaka några osignerade exemplar av Morrisseys självbiografi till Akademibokhandeln. Min tappra sambo hade dagen innan köat förgäves i nästan sju timmar för att få en bok signerad till mig (och till henne själv i första hand naturligtvis). Hon planerade även att få ett signerat ex. för att sälja till förmån för en djurrättsorganisation (i bästa Meat is murder-anda) men tyvärr tog Mannen Myten Manchester-sonen lite väl lång tid på sig med att prata med fans och att äta sina medhavda biscuits för att hon skulle få träffa denna charmerande man. Nåväl: jag var imponerad av hennes insats och jag var imponerad av att att få höra att personalen på Akademibokhandeln i Nordstan tackat nej till att få signerade exemplar av självbiografin för att dessa istället skulle gå till fans som köat. Sånt är mäktigt att höra.
Efter att jag lämnat tillbaka böckerna och nekats mina märkesmediciner på apoteket hjärtat (long story) korsade jag över till klädbutiken Volt som jag aldrig sett förut. Var det väggpanelen av imiterad ek och de fejkade oljemålningarna bredvid lillgamla tweedkavajer som lockade in mig? Ja det hade det mycket väl kunnat vara. Men det som drog mig in var boktornet i mitten av lokalen som gick från golv till tak och verkade hålla uppe hela den andra våningen. Det finns få klädbutiker som idag INTE skyltar med böcker på ett eller annat sätt i sina butiker eller sin reklam men detta vara ju något alldeles extra. Visst är det snyggt på håll men när en går lite närmreavslöjar traven/den bärande pelaren att även butiken Volt fallit i det som jag kallar IKEA-fällan. IKEA har ju som bekant i många år skyltat med böcker i sina utställningsrum men i Kampradland är det helt naturligt att en person har, inte bara dubbletter av en och samma bok, utan 15 exemplar av en och samma bok bredvid varandra. (Mitt personliga rekord är att jag har tre exemplar av Jessica Kolterjahns Boyeroman men en av dessa ska jag ge bort).
Den här Ivy League-iga känslan jag tror att de vill åt går förlorad när det så uppenbart är böcker som köpts från restlager och kilovis från myrorna. Det här är ingen snobbighet när det gäller titlarna, där finns många bra titlar såklart. Men det är så uppenbart att det inte gjorts något urval alls när det är 90-tals utgåvor av bästsäljare som blandas med halvfranska band av författare av författare som ingen längre känner till. A.k.a: sånt som är billigt att köpa.
Det sprider sig en doft som påminner om den sista dagen på bokrean när allt som väcker begär för länge sedan fyndats. Inte av Harvardbibliotek, snille eller smak. Jag menar: två (2!!!) exemplar av Barnens brev till tomten från 2008 är liksom inte i linje med det butiken vill kommunicera i övrigt. Det blir liksom bara sjukt att tänka sig att jag ska sitta i min antika Chippendale-fåtölj iklädd min nya bekväma two ply-skjorta med button down-krage mot kvällningen och rulla konjakskupan fram och tillbaka medan jag stillsamt läser om de tokigheter som barn under 00-talet skrivit till tomten
När Volt väljer att inte gå hela vägen med denna idé blir det, i alla fall för mig, en form av backlash när det gäller det kulturella kapital de försöker förmedla. Jag försöker inte riktigt vilken livsstil de försöker sälja till mig,
Det finns mer i livet än reaböcker hörrni!
Exempel på lätt litterär referens i filmen Adore. (Ibsen)
Exempel på svår litterär referens i filmen Adore.
Jag har legat sjuk, fotat ett modereportage inspirerat av Twin Peaks och sen har jag legat sjuk ännu mer. Under tiden har ni mina kära läsare grävt vidare i mysteriet och här presenteras en sammanfattning av ytterligare ledtrådar som ni letat fram efter mitt första inlägg
1. “Baksidesfotot” skulle kunna vara ett filmomslag eller en puff för en bok som författaren skrivit tidigare. Det är alltså ett bokomslag det rör sig om oavsett vilket.
2. “Baksidesfotot” skulle enligt tipsare kunna vara Franz Kafka, Simone de Beauvoir eller Marguerite Duras. Jag hittar dock inga böcker av dem som börjar på “Pa” på varken franska eller engelska. Gör ni?
3. Baserat på typsnittsstorleken borde titeln/författarförnamnet inte vara mer än 6-7 bokstäver.
Kanske kan någon av dessa punkter få polletten att trilla ner för någon av er därute. Jag har mailat och frågat set designern, art department-folket och set decoratorn. Däremot har jag inte fått några svar ännu. Vore ju dessutom roligare att lösa det innan jag får svar. Idag tar jag nya tag!
Kommer ni ihåg Sylvia Plath-mysteriets alla turer och hur vi löste denna gåta tillsammans efter en serie inlägg? Nu har jag hur som helst ett nytt mysterium!
Det är inte riktigt på samma nivå men dock lika störande för ens hjärna när en vet att det rätta svaret finns där ute men ej går att få tag på med några snabba googlingar. Det gäller filmen Adore (går också under namnet Perfect mothers). Filmen i sig tycker jag är ett bottennapp tyvärr. Trots manus efter nobelprisade Doris Lessings The grandmothers. Förutom ca. 49 minuter in i filmen och ca. 30 sekunder framåt där det brinner till. Då läser Robin Wrights karaktär en bok på stranden. Det går att skönja dess baksida och åtminstone en bokstav, möjligen två på framsidan. Men vilken bok är det??????? Jag blir tokig. Snälla hjälp mig ur denna plåga. Jag presenterar mina ledtrådar här nedan. Alla bilder går att förstora genom att klicka på dem.
Här är mitt case so far:
Ledtråd 1. – författaren/titeln
Antingen titeln eller författarens namn börjar på P, förmodligen är den andra bokstaven A.
Det skulle alltså kunna vara så att författaren t.ex. heter: Paul Bowles, Paul Celan, Paul Claudel, Paul Auster, Pablo Neruda, Patricia Cornwell, Patricia Highsmith. Men jag hittar inget omslag till någon av dessa författares böcker som stämmer överens med mörk bakgrundsfärg och ljus färg på texten.
I novellen som ligger som grund för manuset ligger inte karaktären och läser i just den här scenen. De sitter i strandstolar och bara solar. Däremot läser karaktärerna författarna Stephen Spender och Rudyard Kipling tidigare i berättelsen. Dessa författare har dock inga titlar som börjar med bokstäverna PA.
Det har däremot Doris Lessing vilket ju skulle ha varit ett fyndigt val. Väldigt meta liksom. Men den enda titel jag hittat som börjar med PA är Particularly Cats och den är bara kring 160 sidor (plus minus några sidor beroende på utgåva). Boken på bilden är uppenbarligen för tjock och jag hittar heller inget omslag som påminner det minsta.
Ledtråd 2 – C14-metoden
Texten verkar vara skriven i ett serif-typsnitt, det vill säga ett typsnitt med “fötter” eller “klackar”. Pappret verkar lite lagom gulnat sådär som en bok kan vara på ens gamla favoritbok. Å andra sidan är ryggen inte bruten det minsta… Min magkänsla säger hur som helst 80-tal men lås er för guds skull inte vid det. Detta är knappt ens en kvalificerad gissning. Går det att känna igen några detaljer som skulle peka på ett visst förlag kanske?
Ledtråd 3 – fantombilden
Jag har sparat den här ledtråden till sist eftersom jag är rädd för att begå samma misstag som gjordes i utredningen efter Palmemordet när de publicerade en fantombild.
På baksidan av boken syns en bild som uppenbarligen är ett foto med väldigt hög kontrast. Eftersom detta bör vara författaren har vi i Adore-utredningen valt att gå ut med en fantombild där detta ansikte är frilagt och även spegelvänt för att simulera hur detta ansiktsporträtt kan se ut. Notera: kan. Huvudet är beskuret både på höjden och ena sidan och fantombilden kan omöjligt stämma till 100%. Kanske stämmer det inte ens till 12% men jag har stort förtroende för den bokbloggsläsande allmänhetens förmåga att assosciera och alla tips är välkomna!
1963, alltså 5 år innan Alice Munro debuterade med novellsamlingen Dance of the Happy Shades, så öppnade hon tillsammans med sin dåvarande man bokhandeln “Munro’s books” på Yates street i Victoria, väster om Toronto. Bara det faktum att den legat på Yates street är ju värt att skriva ett blogginlägg om men också att den verkar sjukt mysig. Den startade som en pocketbokhandel men har sen dess bytt adress några gånger och finns nu i en gammal bankbyggnad med högt i tak.
The Village Bookshoop
Munro’s books
Crossroads
I Vi läser #2 2013 besöker Martin Gelin orten Victoria och de kringliggande samhällena där Munros böcker utspelar sig och där författaren också bor. Den går att läsa t.ex. via Ztory.
Jag tror att dagens utnämning kommer göra att även denna lilla Kanadensiska obygd kommer få en hel del litterär turism. När jag läste reportaget i Vi läser blev då i alla fall jag otroligt sugen på att åka dit.
Här ligger bokhandeln som Munro själv ofta besöker, The Village bookshop, på google maps. Här är deras hemsida.
Här ligger Crossroads som Munro levererar signerade exemplar av sina böcker till i artikeln.
I boken Canadian Literary Landmarks av John Robert Colombo finns mer info om Munro’s books och de olika adresserna den legat på, den finns på Google books.
Här kan du besöka Munro’s books på google maps. Här är deras hemsida.
