Det här mästerverket börjar redan på omslaget:

1. Nina Ulmaja (ja, jag är groupie) har gjort ett mäktigt och som vanligt assnyggt omslag.
2. Titeln. På svenska är den bra men på engelska är det briljant; The Submission som betyder både inlämning och underkastelse är exakt den märkliga dynamik som håller en fast i ett grepp lika hårt som en stålbalk till sista sidan.

En jury utser vinnaren av den arkitekturtävling som ska avgöra hur minnesmärket för WTC-attacken i sept 2001 i New York ska se ut. Alla bidrag som skickats in saknar namn. Anonymiteten ska garantera att inte politik, ekonomi, kön, klass,  osv. ska stå i vägen.

Så fort kuvertet med det vinnande bidragets upphovsman öppnas inser juryns medlemmar direkt att de gjort ett misstag. Inte för att det påverkar minnesmärket i sig. Men med stor makt kommer stor underkastelse. Vinnaren är muslim. Direkt börjar medlemmarna i juryn att vackla. Romanen är sedan en sorts katten-på-råttan-på-repet-uppvisning i underkastelse av någon annans fördomar, åsikter, tankar, uppfattning. Det är mellanstadieskolgård bland intellektuella och patrioter och troende. Och det är sådär The Wire-bra.

Juryn är rädd för hur media kommer reagera vilket gör att de själva börjar tvivla. Media utgår ifrån att de anhöriga har fördomar mot muslimer. De anhöriga läser i media om vilket problem det är att en muslim vunnit. Muslimerna själva tycker också det är ett problematiskt med en muslimsk arkitiekt eftersom de redan är en utsatt grupp efter WTC-attacken. Och så här håller det på. Ingen verkar agera utifrån egen övertygelse. Vad ska de andra tycka på skolgården?

Till slut blir små beslut som att raka eller inte raka sig laddade med politisk symbolik för en av karaktärerna. Precis som i all drevjournalistik kan exakt vad som helst verka märkligt i skenet av just ett drev som på sätt kan snurra ännu ett varv.

Den politiska dominoartade intrigen är superspännande och intressant. Men också hypertextualiteten. Hade den här boken funnits som iPad-version hade läsningen av de drygt 400 sidorna tagit några veckor till och lusats ner av understrukna länkar. Förutom intressanta religiösa fakta är boken fylld av referenser till arkitektur och konsthistoria som gör att jag ofta lägger ner boken för att gå till datorn där browsern är full av wikipediaflikar. Och det känns aldrig sökt, kan man referenserna fördjupar det förståelsen för en karaktär när man vet att denna har ett Richard Prince-foto hemma på väggen eller när någon delar åsikter med Susan Surandon och Tim Robbins.

Det låter lite dumnaivt kanske, men är inte det en av de bästa omdömena man kan ge en bok, att man lär sig något om sig själv eller sin omvärld? I den här boken får man både och. Årets bästa läsning hittills!

ISBN: 9789100127367 Sidor: 415
Adlibris, Bokus