Bokmässan

Fotodagbok från bokmässan

På bilden faller en person på knä framför Elsie Johansson samtidigt som Eva Bonnier avnjuter en morgontidning bakom ett fång liljor. Typ såna typiska bokmässebilder och en hel del bilder på stora bokhögar i montrar har jag under bokmässan fotograferat och lagt upp på dagensbok.com.

För dig som inte fått nog av bokmässebevakning ännu hittar bilderna här: Torsdag, Fredag, Lördag, Söndag

(alla bilder går att förstora genom att klicka på dem)

Jag minns alla mina favoritförfattare och hur jag försökte komma på något vettigt att säga till dem

Okej, här är mina topp tio mest minnesvärda möten med författare:

10. Människans bästa vän.
Jag får boken Anna och mats bor inte här längre signerad i förlagsmonter på bokmässan och eftersom jag aldrig läst något av Helena von Zweigbergk så berömmer jag henne för hennes program om hundar som jag följt slaviskt i P1. Jag säger att jag älskar programmet och hon pausar för att titta upp: “Vad roligt, ja jag skulle vilja göra en fortsättning, jag har faktiskt pratat med PO om det, vänta ska vi se jag tror han är här någonstans. Nej, han är upptagen, men han var precis här och tyckte att vi skulle göra ett nytt program ihop och då sa vi att nästa gång får vi göra ett program om små hundar.”
Dedikation: “Till Markus /varmaste hälsningar/ Helena v Z”

9. I’m your  biggest fan.
Jag ambushar Caroline Ringskog Ferrada-Noli efter ett monterprogram på Expressens scen. Och med ambushar menar jag att jag står som en panelhöna och inväntar det läge när eftersnacket med de övriga samtalsdeltagarna bakom kulisserna (läs: bakom en Expressen-vepa) är över men hon inte hunnit ta sig därifrån på väg mot nästa punkt. Jag håller boken Naturen (som jag älskar) med min vänstra hand så att jag hela tiden kan hålla min andra han torr från nervöst handsvettande ifall att hon kommer ta i hand. Mötet är kort, hon verkar förvånad eftersom det inte är boksignering på schemat. Jag säger att jag hoppas att det kommer att komma en ny bok. Hon säger att hon också hoppas det, att hon skriver på den nu. Därefter säger jag en gång för mycket att jag älskar hennes bok, stämningen blir lite stel (förmodligen mest mitt fel) och vi tackar varandra och går vidare.
Dedikation: “Till Marcus / från / Caroline Noli / (tack)”

8. Guds känsla för stil
Jag och min mamma hamnar långt fram i Schyffert/Lindström-kön för att få Ljust och fräscht signerad. Värt att veta: vi har båda råkat klä oss i svart kostym med vit skjorta.
Lindström: “Ojdå, hur ska jag signera åt er, kanske på framsidan, ska jag rita nåt, här har vi ju uppenbarligen att göra med esteter”
Min mamma: “Du tycker inte att vi ser ut som bibelförsäljare då?”
Schyffert: “Är ni från Sundsvall?”
Jag: “Nej, Kalix.”
Schyffert: “Åh nej åh nej vad fel jag hade.”
Lindström: “De pratar ju rikssvenska med oss för att vi ska förstå”.

7. Tacksägelsedagen
William Eggleston närvarar vid vernissagen på sin retrospektiva utställning på Göteborgs konstmuseum. Under invigningstalet avbryter, den kostymklädde och ständigt leende, Eggleston talaren säkert 10 gånger för att gå fram, tacka så mycket för att han fått komma hit och för att utställningen blivit så bra tack vare all hjälp han fått. Efter en stund vågar publiken skratta och det blir så kallad uppsluppen stämning. Efteråt signerar han vid museishopens lilla bokbord. Kön är enorm. Han tackar mig så himla mycket för att jag kom och verkar genuint lycklig över att jag kommit dit. Hans son tackar mig också för att jag kommit.
Dedikation: “William Eggleston”

6. För naket för moderaterna
Det är otroligt varmt under vernissagen på Anna Claréns utställning på kulturhuset i Stockholm. Åter igen planerar jag att ambusha en idol. Jag har kostym på mig vilket är helt fel klädval då jag svettas halvt ihjäl. Det enda som det pratas mer om på vernissagen än värmen i lokalerna är ryktet om att moderaterna ska ha hyrt lokalen för bara några dagar sen och då begärt att de fotografier där människor är nakna ska plockas ner, vilket också skett enligt ryktet. Ambitionerna med kostymen till trots så har jag av outgrundlig anledning valt att ta med mig Claréns bok Holding i en icakasse. Jag kommer på det absurda i situationen och går iväg för att slänga påsen. När jag kommer tillbaka så tycker min lärare (som känner Clarén) att jag ska se till att få boken signerad. Hon leder fram mig och presenterar mig. Jag får boken signerad och får också höra att några ska vidare på middag. Jag och mina klasskompisar blir också medbjudna för att ta en drink. Eftersom min kasse nu är borta blir jag killen på drinkminglet som går runt på en bar i SoFo med en bok under armen.
Dedikation: 071206 / TILL MARCUS / Anna Clarén

5. Glittering Goldie
För att få en signerad bok av Don Rosa är det nästan ett krav att vara på plats 1½ timme innan. Det var jag på bokmässan förra året och kom på tredje plats i kön. För att få en teckning ritad av Don Rosa måste du först få signaturen, sen ställa dig längst bak i kön igen och därefter kan du få en originalteckning of your choice ritad. Därefter kan du ställa dig längst bak igen för att nu få ännu en bok signerad (den första var till din bror), därefter kan du ställa dig längst bak i kön igen för att få en teckning även till dig själv.

Den drygt fyra timmar långa procedurern är dock värd det, du kommer få två kövänner som är väldigt trevliga, du kommer få prata lite med Per Naroskin och Sissela Kyle (som kallade sig själva “fans” men nöjde sig med en signatur!), och du kommer få diskutera Charles Bukowskis hat mot Musse Pigg tillsammans med Don Rosa himself. Mycket nöje!

4. Sophie Calle
Så himla stort att få ha träffat henne bara. Finns egentligen inte mer att säga. Så himla inspirerande! Jag stod först i kön på Göteborgs konsthall när hon precis fått Hasselbladspriset. Jag hade knappt några pengar alls men köpte den mindre utgåvan av Double Game, en bok som förmodligen är den bästa konstbok jag någon sett.
Dedikation: “For Marcus / S. Calle”

3. Egoboost
På gymnasiet var antologin Fittstim tillsammans med tidskriften Darling det som gjorde att jag blev feminist. Två av mina absoluta favoritromaner någonsin är Flickvännen och Alltings början. Därför tog jag bilen några mil till Kinna när Karolina Ramqvist skulle läsa där. Jag var där en timme innan ifall att jag skulle haft svårt att hitta eller varit tvunget att stanna och byta däck eller något liknande. Jag gick runt i villaområden och låtsades att jag inte hade fönstertittarsjukan. Efter en jättefin uppläsning går jag fram och köper två böcker och ber att få dem signerade. När Ramqvist frågar vad jag heter och jag säger mitt namn undrar hon om det är jag som gjort “den där litteraturlistan“. Jag typ dör. Därefter pratar vi om den bok jag inte lyckats hitta på listan. Och också om hur hon inspirerats av djur och natur i boken.
Dedikation: “Till Marcus / med tack för den fina recensionen och listan!  / Karolina”

2. Två arbetarklasshjältar möts
De två längsta signeringsköerna jag sett har varit till ett av Bonniers signeringsbord. Senaste var det vid Caitlin Morans signering i höstas på Bokmässan. Första gången var när Ulf Lundell för två år sen signerade. Jag var långt fram i kön, köpte två böcker och under tiden han signerade dem förklarade jag hur jag brukade läsa om Värmen fler gånger under tiden när jag var arbetslös och bara mådde dåligt hela tiden och hur den boken hjälpte mig på något sätt. Han smäller igen boken som han precis signerat, räcker dem till mig och klappar mig försiktigt på axeln några gånger och säger: “Det är bra, det är bra.”
Dedikation: Till Marcus / Ulf Lundell / 24 – IX -2011″

1. Sexbekännelse på kommunisthotell
Efter att Lyssnarjuryns romanpris delats ut under pompa och ståt gick vi i juryn, tillsammans med pristagaren, tillbaka till baren på Hotell Gästis som är både känt och ökänt för sitt Leninbad. Jag beställer, betalar, och går och sätter mig vid ett bord. Vid ett bord en bit bort sitter någon som liknar Eija Hetekivi Olsson. Jag tänker att det omöjligt kan vara hon eftersom hon inte varit med på utdelningen. Efter en stunds velande går jag fram till hennes bord, ber om ursäkt för att jag stör, frågar om det är hon som är hon. Därefter säger jag vem jag är, att jag ingått i juryn, och att jag älskar hennes bok och att jag röstade på den som vinnare i finalomröstningen. Hon säger tack, vi skakar hand. Hennes handslag är typ 25 gånger starkare än mitt. Hon är cool som en rockstjärna. Coolare. Hon förklarar att hon inte hade en aning om att utdelningen var i Varberg, och verkligen inte visste att vi skulle bo på det här hotellet. Jag säger ursäkta för att jag störde, igen, och går tillbaka. Några timmar senare har min sambo allierat sig med Hetekivi Olsson i rökrummet och kommer och hämtar mig vid bordet. Hetekivi Olsson vill att jag ska berätta om hur jag och min sambo träffades, hur vi blev kära, om hur jag var som tonåring, om första gången jag hade sex och mycket annat. Jag berättar och avbryter mig själv flera gånger och ifrågasätter om det här verkligen är intressant. Hennes ögon lyser och hon lyssnar uppmärksamt. “Berätta mer” säger hon bara och jag berättar vidare. När baren stänger och vi blir utschasade av en väldigt ursäktande personal lägger vi till varandra på facebook och säger hejdå. Jag och min sambo går tillbaka till rummet och där visar hon det cigarettpaket hon fått av Eija. Jag ber på mina bara knän om att få paketet vilket jag får och har behållit än idag som ett minne av en väldigt märklig och supertrevlig kväll.  

Årets…

…bar: inte Heaven 23. Nej baren nere i hotellobbyn är tydligen den som gäller. Den innehöll vid ett och samma tillfälle Sofi Oksanen, Jessika Gedin, Hannah Widell och Amanda Schulman. Bra spännvidd.

…dumma antikapitalister: ABF-montern som inte hade nog många Egenmäktigt förfarande när Lena Andersson var där och signerade efter ett samtal. WTF?!

…snälla antikapitalister: Brombergs förlag som varje år är snabbast med att föreslå att jag ska plocka åt mig recensionsexempelar.

…Ribbingfråga: hur förhålla sig till dilemmat som uppstår när två, eller fler, författare mötts på monterscen och en av dem är sjukt mycket mer populär på den efterföljande signeringen och de andra bara sitter ensamt och flackar med blicken mot den populäres kö? Är det kutym att sympatiköpa? Hur hantera?

…Ribbingfråga #2: Hur hantera Björn Hellbergs ensamma maratonsittningar på en ensam barstol? Räcker sympatiköp eller är styrkekramar obligatoriska?

…hon kom hon sågs hon imponerade på alla med sin wittiness och marianergraven-djupa nördkunskaper: Dark Places-Helena.

…fråga doktorn: är det bara jag i bokbloggarmaffian vars T-zone var all over the place. Är ni robotar med låtsashy som inte blir blank, har ni nån magisk hudkräm, HUR LYCKAS NI VARA SÅ FRÄSCHA EFTER ÖKENVANDRINGEN SOM MÄSSAN FÖRVANDLAS TILL PÅ LÖRDAGEN?!?!?!

…mingelchock: Finlands monter var knökfull och hade buffé på torsdagsminglet. Dessutom massor av intressanta böcker. Vem visste att Finland har så mycket att erbjuda?

…gladaste förläggare: Pia Printz strålade i Printz monter.

…bästa seminarium: Fri kärlek, modellindustrin och arg feminist mot skönhetsideal med Lina Neidestam, Julia Thorell, Frida Ulvegren, Johanna Koljonen. Vilket dream team! Och jag tror det kommer att dyka upp på UR Play inom kort.

…energi: Caitlin Moran. Alla som kom i hennes närhet blev lite bättre människor.

…starstruck-chock: att jag träffade Linda Skugge och fick nya boken + Det här är inte en bok signerad. Jag minns enbart fragment; hennes Waterstones-tygkasse, hennes Piratförlagetpenna… sen är det bara svart. Ett alldeles underbart ljuvligt svart.

…lycka: bokbloggarminglet på fredagen. Så otroligt roligt att träffa alla!

…ångest: min, jag var så otroligt nervös för allt men det gick bra till slut. Inklusive bokcirkeln jag var med i på scen med författaren Peo Bengtsson i publiken som hade skrivit boken vi cirklade om. (Okej min insats var inte bra men hyfsad i alla fall. Gillade dock mina andra cirkelkompisars insatser mycket.)

…folkbildare: Nene Ormes och Karin Waller. De fick mig att bli massivt intresserad av steampunk, vilket jag inte kunnat någonting alls om innan. Kan någon snälla ge dem en dokumentärserie där de åker runt och pratar steampunk med intressanta steampunkarmänniskor i världen!!!

…finaste dedikation: Maria Sveland som skrev “En annan värld är möjlig” i sin senaste bok Hatet.

…märkligaste dedikation: Caitlin Morans till min mamma (se nedan).

…familj: #boblmaf-gänget 4-everz pga ni är bäst!!!!

Bokmässan dag 2

Bokmässan dag 1

Här är första dagens inköp. Idag har jag umgåtts med pocket shop-familjen och minglat med förlagsfolket samt träffat ett dussin bokbloggare. Fab med andra ord! Idag bloggar jag på Alingsås Tidning om social fobi och gemenskap i bokvärlden. Mer rapportering följer här imorgon.

http://www.alingsastidning.se/kategori.asp?sidnamn=VECKANS%20BLOGG