Konst

The winner takes it all

Precis vad jag inte behövde just nu.

Hade tänkt skriva om Augustvinnarna idag och om hur coolt det är att bo i samma stad som en av Augustvinnarna och om hur kul det ska bli att läsa alla vinnarna, att det är roligt med priser för att man får upp ögonen för någon författares bok man kanske inte tänkt läsa och så vidare bla bla. Men så får jag ett mail under lunchen och känner tvärt om. Jag kommer bara läsa förlorarna i år. FAN!

“Tack för din ansökan till Vårsalongen 2012!

Tyvärr kom inte ditt/dina verk med i årets utställning. I år sökte 2137 konstnärer/ grupper till Vårsalongen. Av dem som sökte är 65 % kvinnor och 35 % män. Medelåldern på alla som sökte är 46,5 år. 129 konstnärer/ grupper antogs till årets salong. Av de antagna är 56 % kvinnor och 44 % män. Årets yngsta deltagare är 21 och den äldsta 78, medelåldern ligger på 39 år.

Du är hjärtligt välkommen att besöka utställningen som öppnar den 27 januari 2012, och pågår tom. den 25 mars.
Lycka till med ditt fortsatta konstnärskap!

 Med vänliga hälsningar,

Juryn”

Kajsa Dahlberg – A Room of One’s Own/A Thousand Libraries

Har velat tipsa om det här konstverket länge nu men det har liksom legat i bakhuvudet och aldrig dykt upp. Läste idag på Bokhora om Safran Foers Tree of codes som jag aldrig förstått syftet med, förutom att det är en lite kul idé.

Jag tycker att Tree of codes har fått oförtjänt mycket uppmärksamhet och därför borde ALLA kolla upp Kajsa Dahlbergs A Room of One’s Own/A Thousand Libraries där hon sammanfogat alla de marginalanteckningar och understrykningar och små kommentar som gjorts i svenska biblioteks utgåvor av Virginia Woolfs Ett eget rum. Man får en fysisk inblick i människors tankar under läsningen från 1958 fram till 2006. Det är både intressant och väldigt snyggt gjort! Finns på hennes hemsida här och det har även gjorts en bok av detta verk som finns på ett bibliotek nära dig (vilken metanivå!).

På hemsidan skriver hon att en av de mest understrukna meningarna lämpligt nog (och lite magiskt) är:

“For masterpieces are not single and solitary births; they are the outcome of many years of thinking in common, of thinking by the body of the people, so that the experience of the mass is behind the single voice.”

Karin Broos + Att gråta över spilld aristokrati

Lyssnar på Karin Broos sommarprat och kodar css.

Ett bra sätt att varva ner efter nattens mardröm där jag var Shep i Revolutionary Road. I filmen får man inte veta ett dugg om denna man men i boken har han gjort revolt mot sin mamma och lämnat överklasslivet på Amerikanska östkusten. Han har gjort allt för att lämna sin bakgrund bakom sig men upptäcker efter att ha ratat privatskolor och andra gräddfiler att han inte är särskilt lycklig i arbetarklassen där han trots all ansträngning att assimilera sig betraktas som en snobb.

Och där jag är nu i boken ser han det härliga livet på östkusten framför sig och sörjer den chans han kastat bort. Och tydligen hade mitt undermedvetna tagit stort intryck av detta eftersom jag satt på en Tom Waits-aktig diner med shackrutigt golv inatt och grät och klagade för någon ansiktlös person: “Jag hade kunnat vara aristokrat! Jag hade kunnat vara en del av allt det där! Vad har jag gjort?”

Karin Broos hjälper mig sakta men säkert att komma över detta och inse att jag inte är Shep. Men oavsett om har drömmar om borttappad aristokrati eller inte måste man inse vilken gigant hon är. Är tacksam för att jag fått se dessa målningar live:

Once upon a time in America

Jag är Amerikafetischist, det erkänner jag utan omsvep, därför extra kul att nya numret av A perfect guide har rubriken: “Once upon a time in America” på omslaget.

Har börjat bläddra lite smått och månadens dos glamour har sakta börja sjunka in. Och vad passar bättre till ett Amerikanummer än Jelly Belly Beans från Nordiska Kompaniets American Bakery?

Ska sätta mig på balkongen i solen en stund och läsa om konstnärernas assistenter genom tiderna och se vad som händer om man blandar Juicy pear med Strawberry Cheesecake.

Really busy, busy busy.

Vilken dag det var igår! Jag klarade min presentation utan nervöst sammanbrott och godkändes på examinationen, Katrin hade sin första löpsedel, Dylan fyllde år, jag fick världens finaste examenspresent, det blev god middag, Lagerfeld Confidential, Steinbrenner & Nyberg-fika.

Och jag hann precis klart med en jobbansökan som art director innan jag nästan däckade av framför datorn.

Ska hämta tidningen snart och ha en riktigt långsam dag. Kollar Forbes lista över mäktigaste kändisar. vad jag kan se efter en snabb titt är att i alla fall fyra författare av skönlitteratur är med; Danielle Steele, Stephen King, James Pattersson, Stephenie Meyer. Känns hoppfullt ändå.

(bilden föreställer konstvärldens svar på idoljuryn, tack för att ni inte slaktade mig)