Citat

Citat

Ja visst gör det ont… med straffarbete och social stigmatisering…

By On 2013/04/30

***

”Övar någon med en annan peson otukt som emot naturen är, eller övar någon otukt med djur; varde dömd till straffarbete i högst två år”.

– Brottsbalkens paragraf 18:10 *

***

“Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?”

ur Karin Boyes Ja visst gör det ont

***

Silhouette

 

Okej detta kommer 37 år för sent, jag inser det, men 1976 var jag ju inte ens född så vad begär ni egentligen?

För 37 år sen under årets första halva händer följande:

  1. Miljonären och dämonregissören Ingmar Bergman grips under en teaterrepetition misstänkt för skattebrott.
  2. Miljonären och sagoförfattaren Astrid Lindgren får betala 102% i skatt och skriver Pomperipossa i Monismanien där hon i sagoform kritiserar marginalskatten. 

Alla ba: “Men ZZZZZZZZNARK!!! gå ner på Svensk Tenn och tröstköp en skål typ…”

Eller nej förresten, nu googlade jag lite: alla bryr sig oproportionerligt mycket. Än idag är Bergmans Berlinexil omtalad. Lindgrens satir uppmärksammas fortfarande (senast i programmet Nugammalt på femman) som något sorts genialiskt verk.

asidhg490tu34gj3904g34t5q9349u999mjcmm oj ursäkta jag nickade till av tröttma och sov en stund med pannan mot tangentbordet.

44 år tidigare hade Karin Boye fördrivits till Berlin, men inte av skattetekniska skäl eller dylikt. Nej hon flydde från landet Sverige där hatbrott var en del av lagstiftningen. Att förälska sig och/eller att ha sex med människor av samma kön var kriminaliserat och något som kunde ge ganska hårda straff (straffarbete i 2 år var maxstraff + den sociala stigmatiseringen) enligt en lag som drog sex mellan samkönade över samma kam som sexuella övergrepp mot djur.

Bergman hade känt sig kränkt av rättegången mot honom och hans misstänkta skattefiffel. Försök då sätta dig in hur det måste vara att få lära sig att ens känslor och begär inte bara betraktas med fördomsfulla ögon utan att de dessutom är kriminella! Du var tvungen att smyga. eller förtränga, av rädsla för omvärldens dom.

I diktaturer är det vanligt med självcensur, risken för repressalier gör att journalister inte ens försöker skriva kritiskt eftersom de lärt sig vilka konsekvenser det får. Inte konstigt att många i hatbrottssverige mådde enormt dåligt och också verkligen trodde att det var något fel på dem. Att de var onaturliga blev säkert en del av dem. Känslomässig självcensur.

Idag recenserar jag Jessica Kolterjahns bok om Karin Boyes exilår här. Jag tycker det är årets bästa bok, men det får ni läsa mer om på dagensbok.com. Här på bloggy måste jag ventilera över att jag blir så in i helvete arg över att tänka på att människor idag stått kring eldar runt om i landet och lyssna på studentmösseiförda människor som läser Javisst gör det ont som om den handlar enbart om den bokstavliga vinterns övergång till vår och sommar.

Pomperipossas tankar om sjuttiotalets skattepolitik för höginkomsttagare lever vidare. Men kanske är vi inte så moderna ännu att vi kan se en tvivlande och självhatande människas övergång till att våga stå upp för den hon är trots riskerna med det. Först inför sig själv, sen även inför omvärlden. 1935 kommer dikten ut. Hon har varit i det mer öppna Berlin som Kolterjahn beskriver i sin roman. Kanske börjar hon acceptera den hon är, kanske hittar hon modet och styrkan på dåtidens HBTQ-klubbar i Berlin (exempelvis Silhouette, bilden) som gör att hon några år senare kan ge ut dikten som beskriver det läskiga med att våga, men också det nödvändiga i att tvingas bli en känslomässig aktivist om en vill vara fri.

Har vi verkligen kommit så långt nu att det verkligen bara är en bokstavlig dikt om våren? Är vi så långt från diskriminering att den inte fungerar som något mer än så? Är det bara människor som stått upp för mer pengar i plånboken som är hyllningsbara?

* = Brottsbalken 18:10 formulerades så mellan 1864-1944. Därefter ansågs homosexualitet vara en psykisk störning och det förekom att människor spärrades in på mentalsjukhus mot sin vilja. Om den inspärrande gick med på att bli kastrerad kunde den däremot släppas ut i vissa fall.

Read More

Citat

Till minne av Sylvia Plath

By On 2013/02/11

_65762775_img_3761

Sylvia Plath

“I felt sorry for her. I admired and envied her talent. Our times together had not been merry, but still I liked her company.”

“I didn’t read poetry for the next 30 years.”

Idag är det 50 år sedan Sylvia Plath dog. Jag har läst Glaskupan säkert sju eller åtta gånger och känner att det borde vara dags igen snart. Några av hennes dikter var de första jag gillade som tonåring och några begrep jag inte alls. Hennes utgivna dagböcker har överlevt många flyttar och jag kommer aldrig göra mig av med dem.

Här finns en text skriven av Plaths vän Jillian Becker som var den sista vännen som träffade henne: http://www.bbc.co.uk/news/magazine-21336933

Här finns en ny intervju med Becker:
http://www.bbc.co.uk/podcasts/series/witness

http://downloads.bbc.co.uk/podcasts/worldservice/witness/witness_20130211-0959b.mp3

Read More

Citat

Dyslexi och konst i Varberg

By On 2013/02/07

Idag har jag varit och tittat på en lokal i Varberg där jag kommer medverka i en grupputställning i mars. Under tepausen frågar jag en i min klass om hen testat typsnittet som jag hört ska fungera bättre för dyslektiker. Det visar sig att hen aldrig testat det eller ens hört talas om det. Själv läser jag en del nyhetsbrev om typsnitt  och bara råkat stöta på det men antagit att alla dyslektiker redan hade koll på detta. Så var det tydligen inte, hen testade att läsa en text och kunde för första gången läsa en text utan problem.

Kanske hjälper det inte till lika bra för alla. Men jag vet att en del lärare och bibliotekarier läser den här bloggen och kanske finns det även några föräldrar till barn med dyslexi som läser. Hur som helst så tänkte jag att det i alla fall är värt att tipsa om så kanske det sprids till någon som kan ha nytta av det.

Här är hemsidan: http://dyslexicfonts.com/

Här kan typsnittet laddas hem gratis: http://www.dafont.com/open-dyslexic.font

Här finns en web-browser för iPhone och iPad som använder sig av typsnittet: https://itunes.apple.com/app/openweb-dyslexia-friendly/id519348697?mt=8

Om du testar själv eller vet någon som testat så kommentera gärna om det fungerar/inte fungerar.

 

 

 

Read More

Böcker på film och tv

George Clooney hjärta Dylan Thomas

By On 2012/10/18

Jag såg om remaken av Solaris, inte för att det är en favoritfilm men jag gillar rymden och jag gillar när det händer kusliga saker i rymden och jag gillar långsamma filmer där det händer kusliga saker i rymden extra mycket om de är gjorda med utstuderad cinematografi. Jag gillar dem på ett sätt som jag tycker matchar bra med hösten, det är en melankoli som kan vara fin att vara i en stund när man själv är fylld av melankoli man inte riktigt vet vad man ska göra med.

När Stanley Kubrick år 1968 använde sig av Johan Strauss An der schönen blauen Donau i dockningsscenen i 2001: a space odyssey ändrade han sättet att göra film på för alltid. När jag såg filmen för första gången i mina yngre tonår blev jag helt tagen (inte bara av Strauss+rymd utan av hela användningen av klassisk musik och konstmusik som kontrast mot historien).

Att 2002 använda sig av samma grepp i snarlik form – klassisk litteratur och böcker med skinnband i en film om ett högteknologiskt rymdskepp och en ryslig planet – kanske inte är så värst nyskapade. Men det fungerar fortfarande, i alla fall på mig.

 

 

And Death Shall Have No Dominion

And death shall have no dominion.
Dead man naked they shall be one
With the man in the wind and the west moon;
When their bones are picked clean and the clean bones gone,
They shall have stars at elbow and foot;
Though they go mad they shall be sane,
Though they sink through the sea they shall rise again;
Though lovers be lost love shall not;
And death shall have no dominion.

And death shall have no dominion.
Under the windings of the sea
They lying long shall not die windily;
Twisting on racks when sinews give way,
Strapped to a wheel, yet they shall not break;
Faith in their hands shall snap in two,
And the unicorn evils run them through;
Split all ends up they shan’t crack;
And death shall have no dominion.

And death shall have no dominion.
No more may gulls cry at their ears
Or waves break loud on the seashores;
Where blew a flower may a flower no more
Lift its head to the blows of the rain;
Though they be mad and dead as nails,
Heads of the characters hammer through daisies;
Break in the sun till the sun breaks down,
And death shall have no dominion.

– Dylan Thomas, 1933

Read More

Citat

I look like a BOOOOOOOOOY!!! (Manligt damig)

By On 2012/07/05

Hade vansinnig huvudvärk idag på jobbet, eftermiddag och under den fotografering som jag modellade för hemma på min balkong till ett inredningsreportage i stans tidning. Okej modellade kanske är lite att ta i. De behövde en person i vissa bilder och jag var första bästa.

“Kan du sitta lite… manligt damigt liksom?” undrade fotografen och trots huvudvärk så fick jag i den stunden den energi som behövdes. Jag har väl för tusan läst JT Leroy! Jag har väl för tusan låtit mig utbildas av Lilla Boy i När oskulder kysser! Jag har väl för tusan drömt om att vara en karaktär i en av Francoise Sagan bortglömda romaner!

Än en gång räddad av litteraturen.

Hur jag poserade på bilderna? Jag läste såklart! “En bok ska vara ishackan till den frusna sjön inom oss.” sa ju Franz Kafka den gamla olycksfallsförsäkringsbyråkraten. Det är säkert sant. Men idag var den fantastisk som rekvisita och ett botemedel mot nervositeten och  en guide till hur man sitter manligt damigt.

Bildlänk kommer så fort tidningen finns utgiven.  Just nu sitter och känner mig drogad av tabletterna jag tagit för att lindra huvudvärken. Imorgon fortsätter läsningen.

Read More