Drottningen vänder blad – Alan Bennet
“‘Att läsa är att dra sig undan’, sa sir Kevin. ‘Att göra sig otillgänglig. Det skulle vara mindre problematiskt om själva sysselsättningen vore mindre…självisk'”
Vår svenska kungs märkliga möte med pressen efter att Den motvillige monarken gavs ut för några år sen gör den svenska titeln ännu bättre. Efter att ha läst Alan Bennets roman önskar jag att skvallerpressen kunde rikta in sig på de majestätliga bokhyllorna och nattygsborden istället för de olika sängar som kungen sägs ha besökt. Jag minns fortfarande min besvikelse över den här bilden. Det är väl snobbigt av mig att säga det, men tänk om vi fått se Kungen med en hundörad Alice Munro-pocket, precis som Bennets Queen Elizabeth II, istället.
Allting börjar med att den Engelska drottningens berömda hundar skäller på en bokbuss nedanför slottet. Drottningen som är en pliktmänniska har alltid läst böcker för att det hör till. Hon är beskyddare av bibliotek över hela landet men har innan sitt besök i bokbussen trott att böcker innehåller bokstäver, text, meningar. Hon upptäcker att de istället är fyllda av människor, livsöden, tankar och känslor. Hon lierar sig med en bokälskande köksarbetande hovanställd som hjälper henne med de första stegen.
“Han var beläst till en viss gräns, men han var till stor del självlärd och hans bokval bestämdes i hög grad av huruvida författaren var gay eller inte.”
De första sidorna tycker jag är lite fåniga och jag börjar förbereda mig på hur en “kul idé” till en bok blir ett pinsamt genomförande. Men eftersom boken var en present från Sagas bibliotek, vars smak jag litar på, så var jag övertygad om att det skulle vända vilket det snabbt gjorde också.
Boken går från att vara lite lustig till att vara rolig, till att beskriva ett känslomässigt uppvaknande. Delar som varit nedsläckta i den läsande Elizabeth blir upplysta. Äntligen kan drottningen röra sig som en jämlike bland sitt folk genom litteraturens karaktärer vilket förändrar hennes dagliga liv. Det är skrämmande att tänka på att ett så dyrt och respekterat ämbete som kungahusen fortfarande är i många länder är så totalt frånkopplande från världen och andra människor om man tänker på de konkreta vardagssituationer som uppstår. Det är så sorgligt att läsa om människor oförmåga att prata med drottningen. Och människorna som hon lever visar ingen förståelse för den samhörighet som böckerna ger henne. Alla dessa känslor av att vara frånkopplad och isolerad är givetvis lätta att känna igen sig även om det för en drottningen blir absurt i vissa situationer:
“[…]medan drottningen varit inne i överhuset hade vagnen sökts igenom av hundar och säkerhetstjänsten hade konfiskerat boken. Den hade förmodligen sprängts, trodde han. ‘Sprängts?’ sa drottningen. ‘Men det var ju Anita Brookner’.”
Det är en rolig bok, men inte bara rolig, jag blir berörd och lite ledsen för E-2:s skull. Framför allt kommer jag aldrig mer kunna se en bild av henne utan att le och fantisera om vad hon har för pocket i sin handväska.
Ordfront 2008
(på engelska som The uncommon reader 2007)
ISBN: 9789170374593 Sidor: 124
Översättning: Sofia Boda
Omslag: Patrik Lindvall
Pocket: Bokus, Adlibris, Fritz Ståhl, Via Godhandling
Finns den på ditt bibliotek?
… Read More
Brev till en bokhandel / Hertiginnan av Bloomsbury Street – Helene Hanff
Jag fick tips om Brev till en bokhandel av min bloggvän Saga borta på sagasbibliotek.blogspot.se efter att jag läst Kod 400. Efter att ha läst boken tycker jag att det är extra lämpligt att jag fick den rekommenderad av en annan läsare eftersom boken handlar om mänskliga möten som sker AFB (away from books, jfr. afk) men med hjälp av böcker.
Helene Hanff bor i New York och beskriver sig själv i sitt första brev till bokhandeln Marks & Co. i London som en fattig författare. Redan i andra brevet släpper hon på formalian och trots de antikvariskt korrekta svaren hon får från “FPD” fortsätter hon vara rolig och personlig och överdrivet upprörd eller tillrättavisande på ett väldigt roligt sätt. Det är en dynamik som är uppfriskande och komisk och oväntad och enbart möjlig eftersom de delar samma intresse.
“SENGÅNGARE! Jag skulle kunna sitta här och ruttna bort utan att du skickade mig något att läsa.”
Frank som hon brevväxlar med dör efter 20 år av brevväxling, de hinner aldrig träffas (detta får man veta redan på baksidan men inget spoilas av det). När hon väl kommer till England och får träffa hans vänner, familj, se hans arbetsplats och så vidare förstår jag att hon haft samma förhållande till honom som till människorna i de böcker hon läst: en vänskap som är både vardaglig och mycket varm och bokhandlaren Frank i London inte enbart var en karaktär i ännu en text som berörde henne, men som hon kunde svara rent bokstavligt, är det inga konstigheter med. När hon väl kommer till London, vilket beskrivs i boken Hertiginnan… är det lika naturligt att ta en öl med Shakespeares gamla pubvänner som det är att träffa Franks familj och andra läsare som läst brevväxlingen.
Det finns inget IRL, det finns bara människor som blivit litteratur och litteratur som blir människor. En författare är en sån som rör sig fritt mellan båda dessa världar.
Det enda tråkiga med boken är att det inte är så mycket litteratur som jag kan något om, nästan ingenting faktiskt. Och det faktum att det går att läsa mellan raderna i vissa svar att några brev saknas. Det är tråkigt eftersom det uppenbart är de mest “privata” som jag inte förstår varför man tagit bort. Jag har alltid varit en läsare som AVSKYR böcker med orden “Efterlämnade dikter i ‘urval’ av…” eller redigerade dagböcker som efterlämnats och dylika dumheter. Det går att förlåta eftersom de här böckerna är så mysiga och ärliga och roliga och lättlästa i övrigt.
Däremot är det ett absolut måste att läsa båda böckerna som EN bok tycker jag vilket En bok för alla-utgåvan ser till att man gör för en billig peng. Nu vill jag läsa ännu fler såna här roliga böcker-om-böcker-böcker. Tipsa mig jättegärna!
En bok för alla 2009
ISBN: 9789172215689 Sidor: 223
Översättare: Berit Skogsberg
Omslag: Lisa Zachrisson
Pocket: Bokus, Adlibris, Fritz Ståhl, Via Godhandling
Finns den på ditt bibliotek?
Tineola bisselliella
Nej det är inte ett nytt jobbigt pseudoarty projekt av Jonathan Safran Foer. Det är Tineola bisselliella. Ja så heter en av de bokmalar som förekommer i insektsriket och som faktiskt kan livnära sig på böckers papper och lim. Det finns flera såna typer du kan läsa om här.
Sen finns det såna bokmalar som vill sluka papper och bokstäver och tyget i klotbindingen men som inte kan klassificeras som insekter. Jag är en sån vilket jag blev extra påmind om idag när jag för första gången gick in på Rum för papper i Göteborg i Viktoriapassagen (Gbg:s södermalm?). Tyvärr, eller tack och lov snarare, hade jag inte råd att köpa något. Men jag gick fram och tillbaka mellan hyllan för bokdesign till hyllorna med papper av olika kvaliteter till bokbindarpressen och sen körde jag det varvet några varv till.
Jag tror det är samma gen som driver såna som mig (och dig också antar jag om du läst såhär långt) till fina pappershandlare som gör att vi även är intresserade av att ta del av allt som har med böcker och skrivande att göra. Här kommer därför några tips jag ser fram emot på ämnet.
1. 6 oktober 8:50 i P1 börjar TYPO – en programserie om typsnitt som jag verkligen väääntat på. I första avsnittet kommer de bland annat prata om Comic Sans. Och legenden Stefania Malmsten är med, en av grundarna av Bibel och pop och senare art director på VOGUE Hommes. http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4387
2. Lotta Kühlhorn – Rapport! En bok om att göra mönster. Sveriges mest kända bokomslagsdesigner har enligt Carl Johan de Geer skrivit en självhjälpsbok om mönsterkonstruktion. Hon “avslöjar” många av de tekniker hon använder och berättar om hur hon arbetar.
Jag har inte läst den själv (än) men hörde på ett 40-minutersseminarium med henne och de Geer och bokomslagen kommer vara med på ett hörn.
http://www.bonnierfakta.se/Bocker/Bokpresentationssida/?Isbn=9789174241808
3. Elegantissima – The design & typography of Louise Fili är en sprillans ny bok om bokdesignern som gjort tusentals bokomslag för förlaget Pantheon.
http://www.louisefili.com/books/?c=350&n=0
… Read MoreKod 400 – Sophie Divry
Drömbokhandeln som ges ut på [sekwa] är en bok som jag tycker att alla ska läsa. Det var den boken som drog in mig i förlagets monter på bokmässan i år och alltså den bok som ledde mig fram till en annan bok om böcker (vad roligt om denna “genre” kommer bli återkommande i [sekwa]:s utgivning).
Kod 400 är en debutroman på 93 sidor som jag sträckläste men som jag inte skulle rekommendera utan en brasklapp.
Den är en lång monolog som utspelar sig en tidig morgon innan biblioteket har öppnat. En besökare har somnat i ett av källarutrymmena och blivit kvar över natten. Det är till denna person (men mellan raderna såklart till läsaren av boken) som monologen riktar sig.
Den handlar om vardagen på ett bibliotek. Om koderna i klassificeringssystemet, om de olika typer som besöker biblioteket och rent allmänt om synen på bildning och kultur utifrån en bildad (och stundtals reaktionär) människas perspektiv med hjärtat på rätt ställe.
Stanley Kubrick sa en gång i en dokumentär jag såg att det inte är bra att göra film av fantastiska böcker, då finns det ingen anledning att göra dem till film, då kan det bara bli sämre. Lite så tänker jag med den här boken. Den är nog bra för att läsa. Den har något som jag gillar. Men tilltalet till läsaren tycker jag inte riktigt fungerar. Och jag engageras inte alls av “kärlekshistorien” i boken. Jag tror den skulle göra sig oerhört mycket som en s.k. monodram, alltså en monolog på scen.
Hela läsningen satt jag och såg en föreställning framför mig på en scen fylld av bokhyllor. En Krapps sista band i ett öde bibliotek istället för i det öde arbetsrum där Samuel Beckets författare Krapp går runt och minns och klagar och är sorgsen och hånar och framkallar bitterljuva minnen.
Jag tänker mig att Stina Ekblad går runt där och rättar till böcker och berättar om de som flörtar på biblioteken och om hennes längtan att vara med, om tröttheten hon känner inför hierarkin på biblioteket och om det sorgliga i hur Kod 400 rationaliseras bort samt fascinationen för en 20+:are som kom på ett perfekt system för böcker.
Det är en bra text som behöver en inlevelse och kanske någon form av melankoli för att verkligen lyfta och som en genialisk skådespelare som Ekbland skulle kunna lägga till. Snälla svenska teatrar: ordna detta nu!
[sekwa] 2012
ISBN: 9789186480387 Sidor: 93
Översättare: Marianne Öjerskog
Omslag: Magnus Petersson
Danskt band (häftad): Bokus, Adlibris, Fritz Ståhl, Via Godhandling
Finns den på ditt bibliotek?
Exlibris – En vanlig läsares bekännelser – Anne Fadiman
Den trista formgivningen till trots är omslaget briljant när det gäller att hitta sin målgrupp. Vet du vad ett Exlibris är? Vet du vilken författare som skrivit boken som undertiteln är en alluderar? Och är alluderar rätt ord att använda, borde inte parafras eller referens vara mer korrekt?
Är du redan less på den här boken så behöver du inte läsa klart den här recensionen, det är ingen bok för dig tyvärr. Går däremot pulsen upp lite av att titta på innehållsförteckning här nedanför så läs vidare.
I korta och bitvis smålustiga essäer skriver Fadiman om sitt intresse för böcker och skrivande. En handlar om hennes favoritpenna, en handlar om hur man egentligen ska behandla sina böcker, en handlar om korrekturläsning som tvångstanke. Och så vidare. Den innehåller såväl polarforskare som släpar böcker otaliga mil i snöstorm som litteraturlärare som låter sina barn tugga på bilder av David Hume.
Den första essän handlar om hur Fadiman ska slå ihop sin boksamling med sin makes. De har varit gifta flera år och har gemensamma barn, men först nu ska de våga ta det stora steget i deras relation, nämligen komma överens om hur ett gemensamt (och omfattande) biblioteket ska organiseras.
Det är ingen makalös läsning. Det blir aldrig särskilt personligt. Mer som en av de där låtsasmiddagarna som aktuella kändisar har i Go’ Kväll på SVT; trevligt och charmigt, då och då informativt, något man kan sitta och kommentera under tiden (vilket faktiskt en tidigare låntagare gjort med blyerts i mitt biblioteksexemplar, hen har också, som ni ser i fotot, ovan nämnda korrekturs-ocd). Fast vid änden av bordet sitter en enormt beläst feminist från en bokslukarfamilj som skulle placerat bokhögar på varje stol istället för Gandhi eller sin mormor.
Det är en bok man läser snabbt och som jag tror är allra roligast att läsa om man läser den samtidigt som någon man känner, så kan man jämföra åsikter i de olika ämnena som behandlas.
PS. Vilket år ska en förläggare ta sitt förnuft till fånga och ge ut en sån här bok skriven av Jenny Lindh lagom till bokmässan? Jag tror att hon skulle kunna skriva exakt en sån här bok. Fast dubbelt så bra.
Albert Bonniers Förlag 2000
ISBN: 9789100571153 Sidor: 166
Omslag: Birgitta Emilsson
Inbunden (på eng., slutsåld på sv.): Bokus, Adlibris, Via Godhandling
Finns den på ditt bibliotek?
