Boken – Rasmus Fleischer
Det här är det första bandet i boken Boken och Biblioteket av Rasmus Fleischer. Jag har redan recenserat det andra här.
“Böcker köps vanligtvis för att läsas noll till två gånger, inte för att tjäna som lager av kunskap för kommande generationer.”
Boken måste ju vara en av de mest okomplicerade varorna som finns idag. En av de produkter som utvecklats minst sen Gutenberg började härja runt i Europa med sin tryckpress på 1400-talets mitt. Fram till 2002 satt man rätt stilla i bokbåten. Sedan sänktes bokmomsen till 6% i Sverige och kommande år blev ljudboken superpopulär. Några år senare finns det ingen i bokbranschen som inte har en åsikt om E-boken.
Fleischer tar upp de olika problem och fördelar som finns med den formatförvirring som finns kring det vi kallar en bok. Ur praktiska skattetekniska problem som t.ex. ifall en e-bok enbart kan uppnå bokstatus om den har en tryckt förlaga ställs frågan om vad som egentligen är bok och leder till skolans ålderdomliga synsätt på källkritik, hjärnans biologiska partiskhet gentemot vissa format och vissa alfabet samt författarrobotar som drivs av den otäcka siffran 978613 och människor med mellaninitial i sina namn.
Det är en intressant, delvis rätt rolig och lättläst essä för alla boknördar som inte skulle tveka på att de hör hemma redan på torsdagens köer utanför svenska mässan i september. Vissa saker håller man med om, andra absolut inte, vissa saker har man aldrig hört talas om.
Första halvan är bäst, andra halvan är intressant på ett WIRED-aktigt sätt men kunde varit kortare. Alternativt att de historiska bitarna i början varit längre, de är det bästa tycker jag.
Ett bra exempel på detta, ur kapitlet om metadata och bibliotekariernas roll (t.ex. att hitta på titlar åt författare!), kan man läsa att originaltiteln på Daniel Defoes berömda bok Robinson Crusoe i själva verket var:
The Life and Strange Surprizing Adventures of Robinson Crusoe, of York, Mariner: Who lived Eight and Twenty Years, all alone in an un‐inhabited Island on the Coast of America, near the Mouth of the Great River of Oroonoque; Having been cast on Shore by Shipwreck, wherein all the Men perished but himself. With An Account how he was at last as strangely deliver’d by Pirates.
Slutsats: det är inte så enkelt det här med böcker. Och bibliotekarier äger!
Ink bokförlag 2011
ISBN: 9789197846929 Sidor: 113
Omslag Philip Cristofor
Bokus, Adlibris
Finns den på ditt bibliotek?
Biblioteket – Rasmus Fleischer
Biblioteket är en av böckerna i det som av förlaget kallas för “dubbelbok”. Omslaget är ett foto av fyra skinnklädda böcker. På bokens rygg står författarens namn och titeln i ett litet typsnitt. Jag hittade boken på bibliotekets avdelning där jag hänger allt mer nu för tiden; hyllan för distributionsstöd. Den första meningen lyder:
“Biblioteket gör ett urval bland alla böcker på bokmarknaden och erbjuder allmänheten tillgång till urvalet”.
Kan det blir torrare? Nej. Jag var självklart tvungen att läsa den.
Den första meningen låter nästan konstlat simpel och tråkigt torr. Efter att ha läst boken inser jag hur perfekt den är. Välja ut X antal böcker per år som sen Y antal människor kommer att låna hem och läsa. Hur svårt kan det vara?
Väldigt svårt. Eller åtminstone intressant att nysta i. För hur ska urvalet göras? Ska man i demokratisk anda erbjuda en så stor bredd som möjligt och anpassa sig efter vad folk vill ha (topplistorna)? Eller ska man vara en motkraft till kommersiella krafter som ger ut böcker utan livslängd? Hur görs ett urval? Och hur ska utlåningen ske i praktiken?
Ur dessa tills synes enkla (men väldigt invecklade) frågor listar Rasmus Fleischer på ett enkelt, och förvånansvärt sakligt sätt (han har varit engagerad i Piratbyrån och driver Copyriot) en mängd konkreta situationer där man i praktiken tvingas göra ideologiska val. Påläst och utan akademisk mumbojumbo skriver han hela tiden med en uppenbar kärlek för biblioteken. Man smittas av denna kärlek och i alla fall jag får en ny tanke på i snitt var femte sida.
Jag är förvånad över hur spännande det är att läsa en essä om bibliotekens nutid och dåtid och all dess problematik. Bland annat får vi läsa om vilken publikation som landets bibliotekarier gör allt för att hålla hemlig, om tolvåriga biblioteksbesökare som riskerar att åtalas av Amerikanska jättebolag och det handlar om e-bokskarteller.
Det här är en bok för dig som är svb.se-junkie och behöver något starkare. Jag ser redan fram emot att läsa Boken. Min enda sorg med att ha hittat det här lilla distributionsstödspärlan är att Fleischer inte skrivit en bok med titeln Bibliotekarien.
Edit 3/8: Här finns min recension av Boken-
Ink bokförlag 2011
ISBN: 9789197846929 Sidor: 70
Omslag Philip Cristofor
Bokus, Adlibris
Finns den på ditt bibliotek?
Laurence Cossé – Drömbokhandeln
“Vem vänder man sig till för att polisanmäla litteraturfientlig verksamhet?”
Vet du skillnaden på LIBRIS och ett exlibris? Läser du SvB som andra läser SvD? Svänger du dig obehindrat med begrepp som”danskt band” och “smutstitelblad”? Har du en attläsa-hög som ständigt blir högre och högre trots att du läser hela tiden?
Om inte behöver du inte läsa den här boken. Du kommer förmodligen inte att tycka om den. Det betyder dock inte att det är en väldigt bra bok. En god bok. Det bara inte en bok man rekommenderar, inte en sån man vill tvinga på varenda en i sin omgivning. Låter det snobbigt? Exkluderande? Något som vi bokbloggare vill sitta ensamma i våra små kotterier och prata om? Det är det också!
Ja, det är visserligen en deckare. Men det förekommer inga nihilistiska utbrända obducenter och poliskonstaplar som antingen ger var tredje person de möter en dansk skalle alternativt sitter ensam och pimplar whiskey till tonerna av något obskyrt requiem i sitt tomma opersonligt inredda hus på kvällarna. Offren består inte till 97% av nakna kvinnor som hittas av hundägare sent om kvällen. Istället består persongalleriet av bokdistributörer, förläggare, kulturredaktörer, författare och allmänt storläsande människor.
Flera sidor i rad kan handla om logistiken kring hur man ska dela in böckerna i de olika hyllorna. (Efter nya böcker? Efter författarens originalspråk? osv. osv.) Och hur ska man hantera frågan kring urvalet i en drömbokhandel? Vad är EGENTLIGEN bra litteratur? Bra kultur över huvud taget? Och vilken funktion har den?
Detta gestaltas väldigt vardagligt och bra i Cossés Drömbokhandeln. Är det snobbism att vilja sälja böcker man själv tycker är bra? Varför är personliga omdömen om kultur av insatta alltid något fult och elitistiskt? Att man som restaurangägare vill servera mat man tycker är god på råvaror man tycker håller hög kvalitet är ju oproblematiskt. Att använda ordet “kanon” i kultursammanhang är däremot att köpa en biljett till Horace-land för all framtid.
Förutom allt litteraturnördande och de levande beskrivningarna av uppbyggnaden av Paris mest älskade bokhandel (jag kan se bokborden framför mig!) och alla problem den för med sig blir jag oerhört gripen av huvudkaraktärerna och hur levande de beskrivs. Deras otroliga intelligens och förmåga att känslomässigt kunna förstå komplexa karaktärer i böcker är en sak, deras egna liv och tankar och känslor något helt annat. Där har de samma problem som alla vi andra och det finns ingen som helst idealisering av dessa människors nästan löjligt agerande i sina förhållanden. Det är befriande.
Summa summarum: har du orkat läsa så här långt in i recensionen törs jag lova att du kommer gilla den.
PS. Finns egentligen bara ett enda frågetecken med den här boken: varför är det en engelsk/amerikansk bokhandel på omslaget?
