Den trista formgivningen till trots är omslaget briljant när det gäller att hitta sin målgrupp. Vet du vad ett Exlibris är? Vet du vilken författare som skrivit boken som undertiteln är en alluderar? Och är alluderar rätt ord att använda, borde inte parafras eller referens vara mer korrekt?
Är du redan less på den här boken så behöver du inte läsa klart den här recensionen, det är ingen bok för dig tyvärr. Går däremot pulsen upp lite av att titta på innehållsförteckning här nedanför så läs vidare.
I korta och bitvis smålustiga essäer skriver Fadiman om sitt intresse för böcker och skrivande. En handlar om hennes favoritpenna, en handlar om hur man egentligen ska behandla sina böcker, en handlar om korrekturläsning som tvångstanke. Och så vidare. Den innehåller såväl polarforskare som släpar böcker otaliga mil i snöstorm som litteraturlärare som låter sina barn tugga på bilder av David Hume.
Den första essän handlar om hur Fadiman ska slå ihop sin boksamling med sin makes. De har varit gifta flera år och har gemensamma barn, men först nu ska de våga ta det stora steget i deras relation, nämligen komma överens om hur ett gemensamt (och omfattande) biblioteket ska organiseras.
Det är ingen makalös läsning. Det blir aldrig särskilt personligt. Mer som en av de där låtsasmiddagarna som aktuella kändisar har i Go’ Kväll på SVT; trevligt och charmigt, då och då informativt, något man kan sitta och kommentera under tiden (vilket faktiskt en tidigare låntagare gjort med blyerts i mitt biblioteksexemplar, hen har också, som ni ser i fotot, ovan nämnda korrekturs-ocd). Fast vid änden av bordet sitter en enormt beläst feminist från en bokslukarfamilj som skulle placerat bokhögar på varje stol istället för Gandhi eller sin mormor.
Det är en bok man läser snabbt och som jag tror är allra roligast att läsa om man läser den samtidigt som någon man känner, så kan man jämföra åsikter i de olika ämnena som behandlas.
PS. Vilket år ska en förläggare ta sitt förnuft till fånga och ge ut en sån här bok skriven av Jenny Lindh lagom till bokmässan? Jag tror att hon skulle kunna skriva exakt en sån här bok. Fast dubbelt så bra.
Albert Bonniers Förlag 2000
ISBN: 9789100571153 Sidor: 166
Omslag: Birgitta Emilsson
Inbunden (på eng., slutsåld på sv.): Bokus, Adlibris, Via Godhandling
Finns den på ditt bibliotek?
5 Kommentarer
Har du läst Helene Hanffs 84 Charing Cross Road? Brev till en bokhandel heter den på svenska och jag tycker att det verkar som om du föredrar svenska framför engelska.
Nej det har jag inte. Rekommenderar du den?
Jo jag föredrar svenska. Tycker det är svårt att läsa på engelska och jag är en väldigt långsam läsare generellt sätt så eng tar år att lmsa typ.
Tre skäl: http://sagasbibliotek.blogspot.se/2012/01/omlast-84-charing-cross-road-av-helene.html
Jag läser väldigt mycket fortare på svenska men läser gärna på engelska om det är originalspråket. Just nu läser jag dock Agaat som översatts från afrikaans till engelska och känner att jag nog borde ha läst den på svenska; den innehåller så många facktermer som kanske inte är viktiga för förståelse av handlingen men som ger rätt atmosfär (det är jordarter, djuranatomi mm) och jag har inte riktigt tid att slå upp orden.
Åh vad härligt med färdiga argument. Jag gillar böcker om böcker, har till och med gjort en kategori för dessa nu. Jag har en roman på min att-läsa-lista som jag kommer läsa efter den jag läser nu och sen kommer jag läsa Brev till en bokhandel tack vare dig! Den klättrade snabbt på min lista. I’ll be back med andra ord.
Jo jag förstår det där med originalspråk. Kanske borde jag öva mer på engelska. Jag håller just nu på med The heart is a lonley hunter på engelska och det går långsamt men rätt ok hittills.
Har du läst Drömbokhandeln? Jag hittar den inte på din blogg. Blev du helt osugen av hypen av den?
Böcker om böcker är något särskilt, det håller jag med om. Drömbokhandeln vill jag läsa men efter någon recension försvann köplusten så nu blir det när jag får tag på den på biblioteket – och har läst en massa andra böcker som huserar högre upp på listan. Jag skulle behöva vara ledig + barnfri ett år för att hinna ikapp.