Nobelpriset och akademien

Film + TV

That prize you like is going to come back in style

By On 2014/10/31

Det händer igen. 25 år senare. Här är bevisen för att staden Twin Peaks och all dess mystik har reinkarnerats i en ganska oväntad form.

(OBS: massiv spoiler alert utfärdas för er som inte sett Twin Peaks)

1. Ockupationen

Så här löd akademiens motivering: ”för den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”

“frammana de ogripbaraste levnadsöden” förklarar ju sig själv för alla som sett serien och “ockupationsåren” syftar till Special Agent Coopers sympatier med det av Kina ockuperade Tibet samt onda andars förmåga att ockupera inte bara skogen i TP utan även invånarna i den lilla staden.


2. Bob.

I filmen Généalogies d’un crime gör Patrick Modiano en cameo. Hans rollfigurs namn: Bob.


3. Stamtavlan.

2004 gavs den självbiografiska Un pedigree (en stamtavla) ut. Där förekommer hans föräldrar, som bär förnamnen “Louisa” och “Albert” – som är namne med två karaktärer i Twin Peaks.


4. Proust-Patrick.

Peter Englund har kallat Patrick Modiano för vår tids Proust. I TP-avsnittet när Dave Patrick Kellys rollfigur blir satt i häktet får våningssängen i cellen agera Madeleinekaka och flyttar honom tillbaka till barndomen när han och hans bror såg Louise Dambrowski dansa med en ficklampa.


5. Doppelgänger-Patrick.

Hur reagerade författaren på tillkännagivandet?

“It felt like looking at a double, as if we were celebrating somebody who had my name,”


6. Drömmar.

Nästan all kunskap i Laura Palmer-fallet har sin ursprung i drömmar eller drömliknande upplevelser. Modiano verkar också ha en komplicerat förhållande till drömmar.

I Guardian återges en intervju: “For a long time I’ve had a recurring dream – I dream I don’t have to write any more, that I’m free.

I en recension av Modianos Honeymoon beskrivs boken såhär:“Instead of flying to Rio, he goes to ground in the Parisian suburbs and begins, in a dream-like, desultory way, to piece together the life of Ingrid Teyrsen, the woman who committed suicide. The man who has disappeared is investigating a disappearance.”

Red room anyone?


7. The man from another place

Mannen som inte gillar pardans utan helst dansar för sig själv är den som besöker människor i drömmar och är allmänt underlig och läskig. Han är kort och kostymklädd och gillar att chilla i miljöer med statyer och tydliga inredningsmarkörer från andra eror än den samtida. När han äter/har möte med sina kompisar går han alltid till ett gammalt ställe på andra våningen i ett gammalt hus.


8. En ros är en ros är en ros.

Fallet Laura Palmer är, precis som de fall som Special Agent Cooper brukar få, ett så kallat “Blue rose case”. Bättre förklaring på vad ett sånt fall än vad twin peaks-wikian har går inte att skriva: “Another television show prefers to call such cases X-Files.”

Patricks dotter Marie Modiano är musiker och döpte sitt första album till: “I’m not a rose”


9.  …and there’s always music in the air

Modiano har skrivit en texten till till Francoise Hardy-låten San Salvador som går såhär i översättning: “Du vet inte / hur man kommer tillbaka / vem vet om detta land / någonsin existerat / om det var i dina drömmar / eller i ett annat liv”.

Han har även skrivit Étonnez-moi, Benoît, en låt om att vara uttråkad, om att behöva imponeras av något mer än vad livet ger en, något mörkare och våldsammare, en låt som bland annat innehåller textraderna: “Du hänger gardinerna, Benoit / fånga mig i ditt lasso”.

Gardiner spelar som alla vet en stor roll i TP överlag och så även i avsnittet där Cooper hittar ledtråden som pekar mot Jacques Reanults hem. Renault fotograferar Laura Palmer för tidningen Fleshworld och även Lauras hår bredvid en korp. Det är även där som Laura binds för första gången under mordnatten. Gardiner… Lasso… Men Benedict då? Jo helgonet Benedict (vars namn är en variant på Benoit) är i katolsk tro bland annat skyddshelgon FÖR “skolbarn” och “de döende”. Han är även skyddshelgon MOT “trolldom” och “frestelser”. Och ett av hans attribut är en korp, en av de fågelarter som som sagt förekommer flitigt i TP, t.ex. efter att Bobby biktat sig om vad Laura tvingat honom att göra eftersom hon blev allt mer uttråkad av sitt liv.

Samma låt refererar även till Benoit som “Le gros méchant loup” som betyder “den stora stygga vargen”. I s01e08 citerar Benjamin Horne de klassiska raderna “I’ll huff and puff and blow your house down!” när den nya tjejen på One eyed Jacks inte släpper in honom till sin himmelssäng med draperier.


10. I am the arm

Ibland skriver ens arm tunna böcker som ger en nobelpriset. Ibland gör den märkliga gester.

arm




Read More

Bokaffärer & Bibliotek

Munro’s books

By On 2013/10/10

munros4

1963, alltså 5 år innan Alice Munro debuterade med novellsamlingen Dance of the Happy Shades, så öppnade hon tillsammans med sin dåvarande man bokhandeln “Munro’s books” på Yates street i Victoria, väster om Toronto. Bara det faktum att den legat på Yates street är ju värt att skriva ett blogginlägg om men också att den verkar sjukt mysig. Den startade som en pocketbokhandel men har sen dess bytt adress några gånger och finns nu i en gammal bankbyggnad med högt i tak.

The Village Bookshoop

Munro’s books

Crossroads

I Vi läser #2 2013 besöker Martin Gelin orten Victoria och de kringliggande samhällena där Munros böcker utspelar sig och där författaren också bor. Den går att läsa t.ex. via Ztory.

Jag tror att dagens utnämning kommer göra att även denna lilla Kanadensiska obygd kommer få en hel del litterär turism. När jag läste reportaget i Vi läser blev då i alla fall jag otroligt sugen på att åka dit.

Här ligger bokhandeln som Munro själv ofta besöker, The Village bookshop, på google maps. Här är deras hemsida.

Här ligger Crossroads som Munro levererar signerade exemplar av sina böcker till i artikeln.

I boken Canadian Literary Landmarks av John Robert Colombo finns mer info om Munro’s books och de olika adresserna den legat på, den finns på Google books.

Här kan du besöka Munro’s books på google maps. Här är deras hemsida.

Read More

Nobelpriset och akademien

Nobelodds och sannolikhet

By On 2013/10/07

Nu börjar det vankas nobelprisutnämning i litteraturkategorin och precis som varje år tar då samtliga kulturredaktioner och nyhetsbyråer in pressmeddelanden direkt från spelbolagen med minimalt kritiskt tänkande (för er som redan undrar: ja, jag ska ringa till Ring P1 om detta imorgon och klaga).

Den 21/9 tog DN in en TT-notis som i ingressen förklarar:

“Precis som förra året är Haruki Murakami spelbolagens favorit till årets Nobelpris i litteratur. Både Ladbrokes och Unibet tror att den japanske författaren ska få det prestigefyllda priset.”

I själva brödtexten står det däremot följande: “Murakami är helt enkelt den författare som globalt är mest populär bland vadslagarna, konstaterar The Telegraph.”

Det kanske låter som ordmärkeri men det finns en stor skillnad mellan dessa meningar. Odds och sannolikhet är nämligen två helt skilda saker. Ingressens syftningsfel får en att tro att spelbolagen arbetar med så kallade “fasta odds” vilket de ofta gör när de på spelbolagen faktiskt “tror” något. Fasta odds är ett resultat av en bedömning på sannolikhet. Exempelvis går det att sätta fasta odds på olika typer av casinospel där de givna förutsättningarna är lätta att räkna på, det är t.ex. inte svårt i ett kortspel att räkna ut vilken sannolikhet det är för spelaren att få en viss valör på ett kort ur en kortlek med ett givet antal kort. En tärning är också enkel att räkna sannolikhet på och så vidare.

Skulle ett spelbolag vilja ge ett fast odds på nobelpriset i litteratur skulle någon/några med enormt stora kunskaper behöva gå igenom på vilket sätt akademin har arbetat historiskt och hur den arbetar idag, om det finns en viss typ av litteratur de oftare premierar samt ta in tusen och åter tusen faktorer som kan påverka vem vinnaren blir. Därefter går det att göra en mer eller mindre kvalificerad gissning.

Exempelvis hade det gått att se att att statistiskt sätt premieras oftare litteratur skriven på engelska, författaren är oftast en man och ingen har någonsin fått priset som varit under 41 år (Kipling är den yngsta). Priset har enbart delats av två pristagare (som dessutom suttit i akademien) en enda gång. En expert på litteratur skulle nog inte behöva skämmas särskilt mycket om hen hävdade att det är en låg sannolikhet för att Peter Englund inte skulle annonsera ut att Kristina Lugn kommer dela 2013 års litteraturpris med Horace Engdahl. Experten skulle däremot inte enbart kunna vila sig mot historisk statistik, akademin är inte statisk. Om ett odds ska sättas för en match i hockey går det att se på skadeläget inför matchen och också på årets statistik. Ett lag i botten av tabellen bör förlora mot ett lag i toppen av tabellen (om inte halva topplaget stukat foten dagarna innan, då blir det mer osäkert såklart). Men det går inte att titta på hur det gått för ett lag femtio år tillbaka i tiden för att försöka gissa hur det kan gå i en match idag. Samtliga spelare, tränare och materialförvaltare är utbytta. Detta gäller även för akademien. Akademien av idag är närmare en jämställd könsfördelning bland sina pristagare än akademien för 50 år sen var till exempel (även om den är rätt långt ifrån jämställdhet fortfarande). Den nuvarande uppsättningen av aderton är alltså intressantare då de exempelvis förhåller sig till stadgarna annorlunda och också har andra ideal, t.ex. premierar akademin inte längre andra genrer än skönlitteratur numer verkar det som, något som de gjort tidigare.

Kanske har jag tappat dig som läsare redan. Bra i sånt fall, det är nämligen lite av en pedagogisk förhoppning från min sida. Odds är krångligt, ja, det kan vi slå fast nu. Därför använder sig spelbolag inte av fasta odds när det gäller företeelser som är mer komplexa än antal kort i en kortlek. De behöver inte göra särskilt kvalificerade gissningar eftersom de använder sig av rörliga odds. Ladbrokes och Unibet “tror” alltså ingenting som TT/DN hävdar. Åtminstone är deras tro inte så central. De använder sig av rörliga odds som justeras både manuellt och automatiskt efter vad spelarna tror/hoppas på.

Och här dyker ett problem upp. För odds blandas ofta ihop med sannolikhet. Även om TT/DN nämner att det faktiskt är vadslagarnas (sic) favorit som heter Murakami i år så är det lätt att luras att tro att det faktiskt är mer sannolikt bara för att han ligger överst på listan. Det är det inte. Vi måste därför prata om psykologi en liten stund. I landskamper är det ett vanligt oddsfenomen att respektive lands spelare har en övertro på sin egen nation. Spelar Sverige-Finland hockey mot varandra så kommer våra förhoppningar att vara en faktor som spelar in på vart oddset landar. I Finland tror fler på Finland som vinnare. I Sverige tror fler på Sverige. Och ju fler som tror på Sverige i Sverige desto lägre odds får de och eftersom många uppfattar låga odds som låg risk spelar fler på detta alternativ enbart för att det känns som ett safe bet. Oddset sänks ytterligare och så går det hela runt.

Att nu så många spelar på Murakami är lite av ett självspelande piano som fungerar med samma logik som en hockeylandskamp. DN gissar idag att Murakami “…torde vara den bäst säljande författaren bland toppfavoriterna.”

Murakami är med andra ord vårt “hemmalag” i det här fallet. Det är en person som teoretiskt skulle kunna få nobelpriset i litteratur även enligt experter på kultursidor som många faktiskt känner till. Och eftersom han är den som flest människor har en relation till så VILL vi kanske att han ska vinna just av den anledningen. När nog många spelat på honom sänks hans odds ytterligare varpå DN skriver om det ännu mer och vi får alla en uppfattning om att det är sannolikt att han vinner det i år eftersom spelbolagen delar ut så lite pengar om det skulle vara just han.

I själva verket hade det kunnat stå i stort sett vilket namn som helst där. Det är helt enkelt mest ekonomiskt att dela ut lite pengar till en stor grupp och mycket pengar till en liten grupp om en jämför med motsatsen. I det här fallet har odds väldigt lite att göra med sannolikhet. Jämför de översta på listan med de lite längre ner. De som ligger överst är mer kända än de övriga. Detta gäller med några få undantag: hur hittar Camilla Läckberg och Leif GW Persson in på listan? Och hur kan de ha ett odds som bara ger 101 gånger pengarna. Betyder det att de har 1 chans på 101 att vinna? Det är ju nästan en 10%-ig chans, eller? Nej nej nej!! Gå tillbaka till gå och läs om. När det gäller Läckberg och Persson når vi till slut allra längst in i spelandets och det rörliga oddsets kärna: det är roligt att lägga några kronor som vi kan undvara om det trots allt finns en liten chans att vi kan vinna, spelar ingen roll om den är minimal eller hundraprocentigt obefintlig.

Själv hoppas jag att Joan Didion ska vinna. Jag gissar att Nawal El Saadawi vinner. Och jag tror att sannolikheten för att jag över huvud taget hört nobelpristagarens namn förut är väldigt låg. Sen kommer jag eventuellt att spela på Murakami i sista minuten men det står jag inte riktigt för.

Read More

Bokmerch

Bokmärke

By On 2012/12/10

Ebba von Sydow, Jessika Gedin och Lotta Lundgren har alla gett ut eller skrivit böcker och just nu hör jag dem från tv-rummet. Tycker det här är första året som det varit kul att se Nobelmiddagen och det är tack vare dessa tre ovan nämnda. Kan i och för sig ha spelat in mycket att jag fick ett handgjort bokmärke av min älskade sambo från Yeni Design ikväll.

Jag provkörde bomärket i Vitlöksballaderna kvällen till ära. Har dock inte hunnit komma till den på min att-läsa-lista ännu men ser fram emot att sätta både bokmärke och tänder i den.

 

 

Read More

Film + TV

Vad jag tänker på när jag tittar på Jelinek

By On 2012/04/16

Saker jag tänker på när jag tittar på “porträttet” av Elfriede Jelinek på SVT Play till frukost:

  • När jag såg filmen 2004 var jag upprymd flera dagar av den vackra inredningen. Mina minnesbilder sviker mig en del, eller så har jag totalt bytt smak.
  • Det är intressant hur man iscensätter sitt drömliv med hjälp av scenografi för att sen kunna leva den utopi man drömt om; Jelineks mor hade antika stilmöbler – Jelinek själv samlar på modernistiska möbler av t.ex. Le Corbusier. Tänker på biografin om Truman Capote som växte upp fattigt i New Orleans och sedan inredde sina hem med antika stilmöbler. Denna självkonstruerade psykologisering gör att jag kan förstå, eller åtminstone förlåta, den bjärta tavlan som visas vid upprepade tillfällen.
  • Jag tycker fortfarande det är väldigt roligt att hon är så förtjust i sina nallar. Jag är likadan. Däremot skulle jag aldrig kunna ge en nalle namnet Usama Bin Laden.
  • Det är intressant att det exotiska i att skriva romaner “på datorn” känns så sjukt daterat 8 år senare medan det inte känns som att stigmat (som jag tycker det presenteras som) med att vara feminist och ha psykiska problem inte luckrats upp ett enda dugg.
  • Varför har hon inga katter?!?!?!?! Katter FTW ju!!!
  • I vanliga fall (99,99 %) hatar hatar hatar jag som regel uppläsningar av romaner i tv-inslag. När jag hör Ingela Olsson läsa känner jag precis tvärt om.
  • Har aldrig tänkt på att jag är precis likadan som Jelinek när det gäller social isolering och andelen lästa böcker. Ju längre bort jag kommit från regelbundna sociala sammanhang desto fler böcker har jag läst.
  • Hur cool är hon inte när hon identifierar Georgia O’ Keeffe-parafrasen på typ en sekund. Rätt svar: mycket cool.
Read More