marcus

QUIZ – Är du en boksnobb?

Beach 2012 ligger kanske långt bort men redan nu har det nya gymkortet börjat samla damm. Ha inte dåligt samvete för det, kvällstidningarna kör säkert en 8-dagarskur du kan haka på i början av juni.

Det du däremot MÅSTE börja jobba på redan nu är Boksnobb 2012.Har du någon gång känt dig osäker på de där minglen i bokmässemontrarna och undrat om det är dig eller dem det är fel på?

Marcusbiblioteket hjälper dig här att ställa diagnos, kan du tugget och har de rätta kunskaperna eller är det dags att börja jobba på imagen?

Gör testet här: http://quizilla.teennick.com/quizzes/23283698/boksnobb-2012

Babelpremiären

Jag var inte inbjuden till “minglet” efter BT:s Debutantprisgala igår vilket i sig är en skandal. Jag körde hem direkt efteråt och lyssnade på P1 i bilen som sände något program om dödens ofrånkomlighet följt av sjörapportens alla observationer. Ändå, eller kanske just därför, känner jag mig bakis idag. Demoner i kroppen och hjärnan och en käke som låser sig och gör ont. Blanketter som ska fyllas i och skickas till akassor och csn och arbetsförmedlingar.

Jag är dock psyched inför Babelpremiären med Jessika Gedin den 7:e mars! Hon går ut hårt och redan nu har Babel lagt ut scoopet att Per Hagman ska börja jobba på en bar i Göteborg! Äntligen en anledning för mig att börja dricka mer alkohol!

Han kommer säkerligen prata om nya jobbet, falkar, Frankrike och nya romanprojekt i första programmet som han gästar.

Uppesittarkväll framför TV:n måndag sjunde mars 22:15 alltså folks!

http://svt.se/2.176451/1.2719325/per_hagman_och_sverige_i_varlden

Nu får det vara nog med optimism och framtidstro, jag återgår till mina bokreafynd och krämpor.

Väl mött
/ Argan

Liveblogg Debutantpriset

21:37 Kul kväll men nu vill jag hem till sambon och katten. Och mina bokreafynd.

21:15 ingen i publiken dansar med i sambatåget. Trist. Kanske om jag varit någon annan. Ahlström stannar inte kvar och signerar vid bokbordet. Skandal! Paret bakom mig undrar vart gotlänningen är.

20:57 kallar den här installationen: stela svenska författare tittar på sambadans. Chaboun är däremot glad.

20:52 Tomas Bannerhed vann. Ur talet: “Trodde den var alldeles för bonnig”. Väntat val, safe, lite trist på det sättet. Men bra läsvärd bok trots allt så grattis.

20:17 “Daniel Sjölin – mannen som köpte en Saab”

20:09 Fun facts: Fredriksson studerar arkitektur och har haft den goda smaken att låta Nina Ulmaja stå för omslagsdesign.

20:06 Stoopendaal vandrar runt bredvid mig. Försöker förgäves komma på något kul att säga till honom.

20:04 Hasse Persson gick precis för mig in på samma rad som mig. Legend. Välklädd. Kolla upp hans Amerikabilder!

19:55 Paus. Paparazzifotar Daniel Sjölin rökandes utanför biblioteket.

19:35 handuppräckning, vilka tycker sig ha skrivit samhällskritiska böcker? 3 av 5 räcker upp handen.

19:23 Kulturredaktören Lena Kvist sköter intervjuerna oerhört bra.

19:09 Snyggast skor: Stoopendal

18:51 Lilla debutantpriset. Följt av “Afro vikings”. Tänk pausunderhållning i eurovision.

18:38 6 Pers i pannlampor och stövlar dansar på scen.

18:33 Helt fullsatt. Författarna kom precis in. De sitter längst fram. Fredriksson och Ahlström verkar gladast. Övriga allvarliga/nervösa.

18:24 Bänkad nu. Rad 5 ytterst till höger pga turnummer + klaustrofobi. Håller tummarna för Naima Chaboun.

18:12 Blev precis intervjuad av tidningen Xtra Borås. Fuckin’ paparazzis. Är rädd för att bilden kommer vara hemsk. Mina läppar är lika torra som Agnes i nominerade Korparna.

18:03 Mötte precis hela entouraget av nominerade + Sjölin. Jag log som en jävla dåre. Gick på toaletten för tredje gången på 30min av nervositet.

17:39 lokala bokhandeln planerar vart bokborden ska stå utanför utgångarna. 3 Pers inblandade.

17:34 Upptäckte att jag väntat utanför herrtoaletterna 20 min och inte ingången till stora scenen. Så om någon sett mig: jag är inte ute och cruisar, jag är bara en författargroupie med dåligt lokalsinne.

17:18 Först på plats. Helt tomt. Finns inget loungeområde för bokbloggare. Överskattar jag publiktrycket? Den enda författaren med Twitter vad jag vet (@hejkristofer) befinner sig enligt egen uppgift på hotell med Daniel Sjölin. De dricker champagne.

Debutantpriset ikväll!

Herregud. Det var på håret men nu har jag hunnit med att läsa och recensera samtliga nominerade till Borås Tidnings Debutantpris. Förutom ära och berömmelse och avund vinner de 100 000kr. Alltså lika mycket som Sveriges näst mest uppmärksammade (efter Nobelpriset)  litteraturpris Augustpriset delar ut varje år. Ett pris som i år vanns av Tomas Bannerhed som även är nominerad till Debutantpriset.

Det skulle verkligen inte förvåna mig om han kammar hem även detta pris. Det är en enormt välskriven bok om ett barn som råkar ut för allt möjligt elände. Ett tema som går igen i fyra av de fem nominerade som också de är lika oerhört bra och välskrivna faktiskt. De handlar precis som det ofta gör om barn som mår dåligt och krocken mot vuxenvärlden och på vilka sätt de hanterar detta. Gemensamt för de nominerade till Debutantpriset är att de på sina egna sätt har en fantasivärld de flyr till.

Undantanget är Naima Chahbouns Okunskapens Arkeologi som är lyrik och istället handlar om ett gift par som anklagas för spioneri. Det är en vandring genom historiska fakta som pekar på en ologiskt grym värld många gånger.

Jag kommer verkligen förstå om juryn kommer med klyschan att det varit oerhört svårt att välja för det var snudd på toppklass rakt igenom.

Chahbouns debut är min personliga favorit bland dessa och jag kommer att sitta på Stadsteatern i Borås ikväll och hålla tummarna för henne och förhoppningsvis kunna liveblogga lite här om tekniken är med mig.

Här är alla mina recensioner samlade på ett ställe: http://marcusbiblioteket.wordpress.com/category/debutantpriset/

Här finns BT-TV:s intervjuer med samtliga författare: http://www.bt.se/kulturnoje/bts_debutantpris/mot-debutantpriskandidaterna(3162812).gm

Debutantpriset: Tomas Bannerhed Korparna

“Förr eller senare ska allting brinna.” “Nu är det slut på det roliga.” “Bättre än såhär blir det inte.”

Klas är son till Agne. Agnes  farfar hette Klas och hans far Agne. De har ärvt sina namn, de har ärvt jordbruket som är deras försörjning och hem och de har ärvt det elände som allt detta innebär. Berättelsen är full av pessimistiska konstateranden som de ovan. Finns Herren i himlen så är det för att straffa en och ta ifrån ens livförsörjning genom olyckor, väder och vind.

Agne har ett enormt läshuvud enligt hans lärare, precis som sin far. Agne klagar ständigt högljutt inför familjen om hur slutet snart är nära, om vilken börda arbetet med gården innebär för honom. Klas visar en stor begåvning genom sin enorma kunskap om fåglar och matematik, något som Agne är stolt över. Ändå är det självklart att Klas ska ta över gården snart när hans gamla slitna far är slut. Glädje, begåvning, kärlek, semestrar, god mat; allt är bara parenteser som helst ska undvikas eftersom det tar tid från det eländiga arbetet.

Skulle Agne sitta med i Debatt i ett samtal om klassperspektiv skulle han resa sig upp och gå. Arbetarklassen skulle förmodligen vara fjompig adel i hans ögon. Livet och arbetet är ett mörker och han glömmer ingenting av livets alla oförätter.

För mig är det framför allt en väldigt skickligt skriven berättelse om förväntningar, pliktkänsla och patriarkens makt i familjen. Mamman är enbart en liten motvikt i sammanhanget, där för att vara till lags, där för att vänta på makens reaktioner och reagera på dessa för att reparera situationen, vara ett ljus i tillvaron, ta hand om alla. Pappan är man rädd för. Han är fast i sina väderobservationer och sitt domedagsmantra om att det snart är ute med dom (“Vem tror du vet något om imorgon?” etc.). Han befinner sig på gränsen mot en psykisk kollaps. Klas största skräck vid ett tillfälle är att hans mamma (med all rätt enligt honom) ska lämna hans pappa och lämna honom kvar på gården. Han bönar och ber om att inte bli lämnad med pappan.

Det eländiga arbetet är bara en av de delar i förväntningarna på Klas som han inte klarar av att leva upp till. Hans mamma tycker att han äter dåligt och oroar sig för att det inte ska bli karl av honom. Klas föreslår då att det får väl bli något annat av honom då. Revolten mot förväntningarna finns där på ett intellektuellt plan men känslomässigt mår han dåligt över att inte lyckas axla rollen som riktig karl. Han ser sin pappas vansinne men känner ett enormt dåligt samvete inför att inte leva upp till pappans förväntningar.

När han är hemma hos en tjej som som en blixt från en klar himmel föreslår att de ska klä av sig blir han självklart upprymd eftersom han är förälskad i henne men han undviker ändå situationen, drar sig undan från den och förebrår sig själv samtidigt varenda sekund för att han inte kan hantera det, varför han inte drar nytta av situationen.

Han är en misslyckad i rollen som man, det vet han redan eftersom han hört berättelserna om att man förr i världen minsann jobbade i hans ålder. Det är en historia om en parallell tid. Det är 1970-tal men skulle lika kunna vara 1870-tal. Tjejen han är förälskad i åker på semester till Rivieran medan Klas är kvar i en annan tid där bondepraktikan och bibeln har en spådom om elände för var dag som ska komma.

Han är känslig, kissar i sängen fastän han är någonstans i gränsen mellan barn och tonår, ängslig för sina fåglar och deras ägg, rädd för ett öga som betraktar honom i taket, rädd för att bli galen. Ändå tvingar han sig att med hjälp av en traktor (!) hjälpa sin pappa att förlösa en kalv, så potatis tills man inte orkar mer, åka skidor i en enorm fart eftersom det dåliga samvetet är så starkt.

Av männen omkring honom, släktingar och bekanta, får han ständigt höra berättelser om hur mycket sämre det var förr och den stolthet som alla bär på över att ha klarat det, stått ut. Man undrar hela tiden om den stoltheten läggs till grund i berättelsens nu hos Klas. Kommer han sitta där vid nästa generationsskifte och berätta om farfarns självmord, alla de långa listorna på ohyra och dåligt väder han ärvt av sin far? Berätta om att alla år av slit och hur han ingenting har att visa upp mer än ett skrotupplag, några isterband och ett ett ärvt namn som ska föras vidare ännu en gång? Kommer han förklara hur det nu är dags att nästa generationsväxling ska ske, oavsett förutsättningar och oavsett känslor?

Förklara att nu är det roliga slut, bättre än såhär blir det inte.  Och snart kommer korparna.