Vilken fantastiskt bok det var! Började igår kväll lite grann och sen har jag legat hela morgonen och förmiddagen och läst.
Väldigt bra blandning av prosatext, intervjuer och fotografier. Och de kursiverade styckena där Henrik Berggren berättar från 2009.
Förutom hela den biografiska berättelsen om Broder Daniel tycker jag det är roligt som snudd på die hard-fan att läsa de små detaljerna om skivkonvolut, Broder Daniels logotyp och tanken kring kläder och fotografier som spelat en otroligt stor del för alla som älskat Broder Daniel.
När man satt med skivkonvolut eller läste en artikel var det i stort sätt den enda bilden man hade av bandet förutom de piratkopierade VHS-kassetter man lyckats köpa eller byta sig till i någon skunkgrupp. Man studerade dessa bilder som arkeologer studerar en utgrävningsplats för att sen ge sig ut på jakt efter rätt sorts vita skjorta med precis exakt rät tjocklek på matchande svarta slips som Berggren hade i bilderna från skivinspelningen inuti konvolutet till Forever.
Grym bok som konstigt nog inte handlar om nostalgi. Det känns aldrig nostalgiskt att lyssna på eller läsa om Broder Daniel. Bara vansinnigt bra.
Här är en bild jag själv tagit från Cruel Town-turnén som startade i Umeå där jag släpade omkring på min Minolta och frös om öronen eftersom mitt massivt tuperade hår inte tillät mössa. Fantastisk kväll!
6 Kommentarer
Hej går det för sig att “låna” din BD bild som du tog i Umeå om man anger källan?
Hej! Ja absolut, kul att du gillar den! Var du där?
Varma hälsningar
Marcus
Ja det var jag! Jag håller på och skriver en bloggkrönika till på söndag som heter “En konsert jag aldrig glömmer” och det råkar vara Broder Daniel på Idun.
P.S. du var inte ensam om att frysa öronen av dig, det var en förjävla kall kväll den där kvällen och mina tår var helt bortdomnande. Man envisades alltid med att klampa omkring i stålhättade get a grip-kängor trots minusgrader utomhus!
Hahaha! Ja jag vet vad du menar. Jag hade förmodligen Clark Wallabees eller svarta converse, ingen vintermundering det heller. Tack och lov att indiemodet tillät vantar annars hade vi nog fått blinka in våra blogginlägg i datorn idag som han i filmen Fjärilen i glaskupan istället för att skriva.
Men vilken fantastisk kväll det var. Henrik Berggrens varma leenden och perfekta spellista glömmer man inte i första taget.
Jag länkar till dig på söndag! Ska bli kul att läsa. Ha en fin helg.
Söndag klockan 12:00 publiceras inlägget.
Hoppsan, en kille som gillar bra musik OCH har sett Fjärilen i glaskupan, säger du att du läst boken får jag dånvippen.
Kul då länkar jag imorgon! Haha förbered dig på dåndimpen: jag har faktiskt läst boken också. Hade en period när jag läste många böcker om sjukdomar och olika hemska åkommor. Märkligt nog förekommer fjärilar i många titlar. Fjärilen i min hjärna av A. Paulrud läste jag först, sen Baubys (som jag faktiskt läste för jag trodde den skulle handla om hans tid på Elle).
Men jag tycker nog att Berget dit fjärilarna flyger för att dö av Inger Alfven är den allra bästa! Ett tips om du inte läst den.