Avdelning litterära cameos. Inte lika vanliga som filmens dito men otroligt roliga när de väl dyker upp. Mest otippad någonsin måste ändå vara Så mycket bättre-aktuella Tomas Ledins cameo i Per Hagmans Pool. Samtidigt är den rätt obehaglig på det sättet som bara Per Hagman kan skriva obehagligheter (jag tycker fortfarande att slutet i När oskulder kysser är bland det otäckaste jag läst). Här två stycken från Ledin-kapitlet i Pool:

“Jag vet först inte vad jag ska ta mig till. Det är för fantastiskt för att vara sant. Som när man var liten och drömde om hur det skulle vara att fira julafton födelsedag samtidigt; som om det nu plötsligt inträffade. Jag sitter på restaurang och Le Mess uteservering och släpper besticken rakt ner i pizzan och blir bara stirrande med öppen mun när jag får syn på Tomas Ledin. Tomas Ledin! […] Efter några minuter – när jag sansat mig så pass att jag kan ta besticken och lägga dem vid sidan av tallriken – reser jag på mig och går fram till Tomas Ledins lille pojke som är i fyrårsåldern och blond och bär shorts och t-shirt. ‘Hej’ säger jag och sträcker fram handen.”
Vilken är din favoritcameo i skönlitteraturens värld?