“Mitt namn är Grace Strasser-Mendana, född Tabor, och jag har ägnat femtio av mina sextio år åt att studera självbedrägeri. Jag är en försiktig resenär från Denver, Colorado. Min mor dog i influensa en morgon när jag var åtta år. Min far dog av skottsår, inte självförvållande, en eftermiddag när jag var tio. Från den eftermiddagen tills jag fyllde sexton år bodde jag ensam kvar i vår hotellsvit på Brown Palace Hotel. Jag har bott i Ekvatorialamerika sedan 1935 och bara varit sjuk två gånger. Jag är en antropolog som förlorat tron på sin egen metod, som slutat tro på att det utmärkande för antropos är en medveten handling.”
Ge Joan Didion Nobelpriset, NU!



1 Kommentar
[…] Fortsätter med Bönbok för en vän. Fantastisk på ett märkligt sätt. Hur kan man skriva så? […]