Var precis ute och promenerade en sväng med Dylan, vår katt. På den korta promenaden såg vi två katter som jag aldrig sett innan. Det är ett väldigt lugnt bostadsområde och finns väldigt många katter.

Min flickvän har en teori om att de som tycker om djur är i grund och botten bra människor. Det är en bra teori som så gott som alltid visar sig stämma. Är det någon man har haft svårt för redan dag ett så kan man ge sig den på att det förr eller senare kryper fram att den inte tycker om djur. Stor kärlek för djur = bra person. Jag tycker vi kan etablera detta som fakta, okej? Okej!

Jag funderade lite på att bygga vidare på den här teorin och hävda att de allra bästa författarna och musikerna tycker om djur. Är det djuren som gör oss människor snälla och kreativa eller är det så att snälla och kreativa människor söker sig till djur? Innan jag blir sådär Rob-i-High-Fidelity-kvasifilosofisk ska jag sätta punkt.

Men först det ultimata tipset för er som gillar författare som gillar djur: http://writersandkitties.tumblr.com/