"Bait and switch"...

Har nu läst klart vad jag i mina tankar benämnt som en tjänstemanna-diptyk; Barbara Ehrenreichs Körd och Richard Yates Revolutionary Road och det är givetvis briljanta böcker båda två, det har jag skrivit om tidigare och kommer säkert skriva lite mer om sen när de sjunkit in.

En av de största styrkorna med Körd är att den är så, i brist på bättre ord, litterär. För mig är det lika intressant att läsa om alla klädkoder, hotellinredningar, sättet folk pratar på, de komiska motsägelserna, karaktärerna osv. som att läsa om själva problematiken i och analysen av det ämne som Ehrenreich skriver om. Hennes språk är en stor styrka i att lyfta fram de betraktelser hon gör i den nya värld hon kliver in i.

Därför är det trist att man ibland blir medveten om översättningen, man ser liksom det engelska ordet trots att man läser en översättning. En bra översättning ska vara som en kemtvättad, nystruken skjorta till en välsittande kostym – självklar, närmast osynlig, något man inte tänker på förrän man möter dess motsats.

Det blir lite google translate i meningar som “Jim är den perfekta rollmodellen.” eller när man använder begrepp som “signifikanta andre”. Visst förstår man vad som menas men min läsning stannar upp här. Vi säger inte såhär. Vi säger “förebild” och “bättre hälft” eller möjligtvis “partner”. En översättning kan inte vara bokstavlig till 100% (utom möjligen i viss lyrik men det är en annan fråga)

...blir "Körd" på svenska

Läser man Revolutionary Road så märker man att översättaren Kerstin Gustavsson är mer flexibel och inte bara översätter orden utan även gör en kulturell översättning som t.ex. i meningen: “‘Jag tror jag gillar dig, Frank’, sa hon till slut. ‘Får jag säga du? Jag tror till och med att jag gillar att du blir arg, det tyder på integritet.'”

På engelska frågar hon givetvis om hon får kalla honom för Frank, ordet för DU och NI är samma på engelska, men så hade man inte formulerat sig i Sverige vid den tiden som det skrev. Andemeningen i frågeställningen är intakt men inte bara språkligt översatt utan även kulturellt.

Hade planerat att blogga lite om det här och passande nog blir det språkliga/kulturella väldigt tydligt i gårdagens DN  där Daniel Craig citerades om hur fantastisk nyinspelningen av Stieg Larssonsfilmerna med David Fincher som regissör kommer bli och DN valde att inte översätta svordomen i citatet: “Är du fucking allvarlig?”

Originalcitat: “He showed me some scenes recently, and my hand was over my mouth, going, Are you fucking serious?”

Det är roligt att titta på hur andra löst det här:

Aftonbladet: “Nyligen visade han mig några färdiga scener. Jag la handen över munnen och tänkte, ”Jävlar, menar du allvar?”

Expressen: “Han visade mig nyligen några scener och jag höll handen för munnen och frågade honom: “Är du seriös?”

Filmnyheter på svenska: “Han visade mig några scener nyligen och min hand var över min mun när jag sa: Är du helt jävla allvarlig?”

Återstår att se hur de löser översättningen från svenska till engelska när det gäller den berömda tatueringsscenen från Män som hatar kvinnor.

Ring Kerstin Gustavsson och kolla för säkerhets skull innan ni tar fram nålen.