Ni missar väl inte Debatten på Litteraturmagazinet nu va?
Jonna Lindberg ställer en helt rimlig fråga, böckerna i bokhandeln är dyrare än på nätet – vad är mervärdet som en fysisk bokhandel kan erbjuda?
Det finns jättebra bokhandlar i min närhet där jag fått bra tips och engagerad service och som följd köpt böckerna där trots att de varit dyrare. Det hade kunnat vara ett svar som signaturen Magnus Norling, Billingska bokhandeln hade kunnat ge.
EDIT kl 11:22 Eller varför inte berätta lite mer om hur det är att vara bokhandlare, som Kajsa Kallio gör så bra i fina poddcasten Horunge idag!
Istället får Jonna, och vi läsare, (förutom en massa oförskämdheter) lite inside info om hur inköp hanteras i fysiska boklådor respektive i nätbokhandeln. Norling refererar till boken “Sjukt billigt” (som tyvärr inte finns i Billingskas egna sortiment på nätet varken som inbunden eller ebok). Följande är hämtat ur förlagets text om boken:
“Sjukt billigt berättar om det mänskliga pris som betalas på det kinesiska exportundrets bakgård: livsfarliga arbetsmiljöer, misshandel, olagligt övertidsarbete och en epidemi av arbetsskador som varje år försätter tusentals familjer i brutal fattigdom.
Till följd av usla arbetsmiljöer är Kina på väg att bygga upp en skrämmande statistik över arbetsskador. Förlorade armar och ben, kemikalieförgiftning och cancer är några exempel på skador och sjukdomar som är alltför vanliga i den kinesiska exportindustrin.”
Det jag undrar är: köper alltså nätbokhandeln i böcker från andra, mer rättvisa, tryckerier än de fysiska?
Vidare får vi veta hur Billingska gör urvalet till sin egen butik: “Tror du, om du skulle få din bok utgiven, att en boklåda vill ta i den ens med tång?
Jag kommer inte göra det.”
Det är onekligen ett omvänt förhållningssätt till litteratur man har på Billingska, istället för att fokusera på litteraturens kvalitet verkar Billingska fokusera på vad författaren har för åsikter/ställer för frågor kring samtiden. I dessa tider av autofiktion och “författaren som varumärke” känns det trist att även de fysiska boklådorna fokuserar så mycket på författaren som privatperson och inte på berättelserna mellan pärmarna.
Sammanfattningsvis så kan vi konstatera att konsumenten av idag inte får ett riktigt tydligt svar på vad en boklåda med besöksadress kan erbjuda utöver att vara en lagerlokal för fair trade-böcker.
En annan fråga som kvarstår är denna: heter det verkligen “skön litteratur”?
16 Kommentarer
Jag blir ledsen och chockad över Billingskas bemötande. På samma sätt som jag blir ledsen över att det faktiskt finns så få fysiska bokhandlare som kan konkurrera med de stora kedjorna. Men det är ju en diskussion som Jonna efterfrågar, det är anmärkningsvärt hur Billingska tar det som ett svartvitt ställningstagande. Funktionen en fysisk bokhandel har för mig har bl.a. med miljö att göra. Att ha en fysisk plats där jag känner mig inspirerad, får ta på böcker, kanske t.om. prata med någon om böcker. Det kan man även göra på biblioteket, men de verkar vara ganska inrutade med hur miljön ska inordnas. Jag gillar tanken på att det är en upplevelse att handla sin bok. Att det finns en fysisk plats som erbjuder författarmöten, engagerad personal och service. Jag betalar gärna lite mer för att främja det.
Men trots detta, älskar jag likväl att låna på bibblan och jag köper också på nätet. Det är en komplicerad värld, där anpassning är oundviklig. Borde inte Billingska istället lägga energi på att fråga sig hur de kan verka i denna värld? Vad kan de fylla för behov som varken nätbokhandeln eller bibblan inte kan eller för den delen kan, men inte gör? Jag blev överlycklig när jag i DN i helgen läste att en ny boklåda öppnat i Aspudden. Men alla bor inte i Stockholm, i de flesta mindre städer finns bara en stor kejda att tillgå och den har ofta inte just det man söker utan endast en pockettopplista och pappersvaror. Det är inte lätt att veta hur man ska handla i den här knepiga cirkeln av utbud och efterfrågan. Det som är lätt att veta är dock att man inte direkt blir sugen på att gå till Billingska, som verkar ha en minst sagt märklig syn på kundbemötande.
Tack för din fina kommentar!
Ja jag blev också chockad eftersom skribenten på Litteraturmagazinet just öppnar för en bra debatt där både konsumenter och försäljare skulle kunna prata om vad de gillar/inte gillar med olika sätt att köpa böcker på. Det är ju ett gyllene tillfälle att göra reklam för sin verksamhet genom att beskriva vad man anser är fördelarna. Istället får man intrycket av jag som konsument har någon sorts skyldighet att köpa böcker hos just honom.
Jag kan förstå en frustration över prisdumpning eller topplistefokus och stora kedjor som som tar över marknaden men det är nog bra att, som du säger, inte ge sig på de som faktiskt bryr sig om de fysiska boklådorna, som jag uppfattar att Jonna gör eftersom hon över huvud taget skriver om dem.
Om du inte redan gjort det så lyssna på senaste avsnittet av podden “Horunge” http://horunge.libsyn.com/ där en bokhandlare och två förläggare diskuterar boklådornas villkor. Jag blir direkt sugen på att åka förbi den butiken. Och jag känner mig verkligen inte påhoppad.
Jag tror det är superbra att nischa sig hårt, göra det man själv vill och kan. Det tror jag konsumenter kommer uppfatta tids nog. Det värsta jag vet är när små bokhandlare går in i en kedja och försöker vara en minivariant av Bokia eller Akademibokhandeln. Det blir liksom varken eller då. Vilken är din favoritbokhandel? Online respektive i fysisk form?
[…] Markusbibliotektet uppmärksammade mig på en debatt som pågår på Litteraturmagazinet där Jonna Lindberg har lyft frågan om den fysiska bokhandelns vara eller icke-vara och där Billingska bokhandeln har reagerat på ett, enligt mig, mycket märkligt vis. […]
Jag håller helt och totalt med Läsresan här ovan. Bor själv i en liten stad med en fin, men liten boklåda. Jag köper en bok där då och då, och det är alltid trevligt att gå in där, att kika på böcker, bläddra lite. Jag hittar oftare något, särskilt fackböcker, som jag inte ens visste att jag ville ha i en fysisk boklåda än på nätet (kanske för att utbudet på nätet är så gigantiskt att man måste veta vad man letar efter, bortom bestsellerböckerna som alltid skymmer allt annat, mer på nätet än i fysiska bokhandeln – i den senare kan man ju lätt gå förbi bestsellerhögarna precis vid ingången och smita längre in i butiken). Men, självklart kan min lilla boklåda inte ha mer än en bråkdel i sitt enda rum så det blir en hel del från internet. Blandat är bäst! …man kan ju inte gå in på fantastiska Foyles i London varje dag :) (fast när jag gör det kommer jag alltid ut med en alltför tung kasse med läckra bilderböcker om design och arkitektur o dyl, blir alltid en bättre kollektion än de inhandlade på nätet, de är som årgångsport, de måste man nosa sig fram till, hyllcentimeter för hyllcentimeter.)
Själv har jag börjat surna till på Amazon (som är THE internetshop här i England) för att de definitivt beter sig som några som har planer på att ha totalt monopol, ta över världen och uppenbarligen se till att ingen kan leva på att författa eller förlägga. Och dessutom, vet inte om det har hörts om i Sverige, de betalar nästan ingenting i skatt i England (eller andra länder de verkar och säljer för biljoner), utan är registrerade i lågskattelandet Luxemburg. VIlket är en starkt bidragande orsak till att de är så billiga. Då får man lite fadd smak i munnen och inser att man kanske ska se över sitt stöd till de som gör rätt för sig och som inte tänker dammsuga världen på konkurrenter i samma svep.
Apple tar f ö nästan 70% av priset på en ebok distribuerad via i Tunes. Är inte det straffbart, så säg, nånstans i höjd med snatteri, åtminstone?
Bottom line: Jag förstår någonstans Billingska-Magnus förtvivlan, men vilket självmordssätt att hantera frågan på!
Jo jag förstår också hans frustration. Och människor som visar känslor är bra, de behövs! Men han riktar den åt helt fel håll tyvärr. “självmordssätt” är en bra beskrivning av dig!
Det är intressant det du skriver om hur amazon lakar ur branschen. Det blir konstigt när de som faktiskt producerar texten är de enda som inte tjänar på böcker. Där är ju ett brett sortiment farligt rentav eftersom amazon i teorin skulle kunna nöja sig med 1 öre vinst på varje bok bara de säljer nog många. Och så sitter det författare och förläggare som inte får något alls trots att deras böcker säljer massor. Det är en märklig variant av utbud/efterfrågan.
I podden http://horunge.libsyn.com/ pratar de i senaste avsnittet om att det också finns ett problem i distributionsledet, i alla fall i Sverige. Ibland har det tagit 8 dagar för en bokhandel att beställa hem en bok till butiken. Det är obegripligt länge även för någon som är beredd att betala “normalpris” för en bok. Att kunna säga: “jamen kom i övermorgon så har vi den inne hos oss” tror jag inte man ska underskatta.
Foyles har jag aldrig varit på. Men det verkar lyxigt! Hur är de som jobbar där? Är de bokmalar eller är de väldigt säljiga av sig?
Jag älskar också den känslan av att kunna blanda in sånt i ens läsning som man bara dras till i bokhyllor. Vilket var det senaste fyndet du bara drogs till?
En bok som heter “1000 chairs” (titeln säger allt om innehållet :). Vem hade trott att en sån bok ens fanns. På Foyles jobbar det ett ungt gäng som osar intellekt och den senaste indiemusiken. Antagligen pluggar de alla litteraturvetenskap, eller möjligen abstrakt filosofi med latte, eller vet åtminstone hur man klär sig och för sig för att göra det intrycket. De lämnar en i fred att smyga runt på de fyra (4!) våningarna med böcker, men har man en fråga är de sweetest of all och knappar snart fram ens svar på svarta skärmar.
Två anekdoter om sagda Foyles:
Foyles var en gång listade i Guiness Book of Records som världens största bokhandel, i hyllmeter räknat (WIkipedia säger 50 km).
Till för ett par decennium sedan eller så var fyra våningar kaos, och där den dåvarande ägaren vägrade att digitalisera sin katalog. Det folkvandrades dit ändå, eller möjligen just därför – detta var ett bokens mecca där man antingen gick för att begapa bokhistoria eller faktiskt var intresserad av att hitta sedan länge försvunna förstautgåvor av låghalta tjeckiska estradpoeter och andra neversellers. Typ. Detta gäller inte längre och utbudet är nu mycket modernt, men också mycket brett och mycket djupt. Vi får se hur länge det varar.
Det låter som Marcusbiblioteket borde göre en tripp till London. Förutom Foyles finns det kvar en handfull av de visuellt oemotståndliga arts bookshops längs Charing Cross road också. Om man ligger åt det illustrerarde bibliofila hållet kan man spendera en vecka och ändå aldrig hinna längre än 300 meter. Det finns vattenhål på vägen också när litterär törst inte är det enda man behöver släcka.
ps. jag har totalt glömt bort min inlogg för WordPress, så jag får väl dras med det som ett annat livstidsstraff.
Bara för det hamnade jag i en ickeplanerad (jag skyller på dig!) djupläsning om Foyles. Tydligen har de nyligen blivit “vräkta” från den enorma byggnaden på Charing Cross rd där de huserat i hundra år eller så, men ska tydligen flytta tlll en adress runt hörnet. Och jag som tyckte det var ett tungt jobb att flytta mina slimmade 25 hyllmeter böcker….
Vilken massiv djupdykning jag får nu tack! Du det låter onekligen som en plats att besöka. Men varför vräkta? Vägrade den tidigare analoga ledningen att skaffa en bankdosa?
Jag är exakt likadan när hjärnan låser sig i något som intresserar. Då vill jag veta om inte allt så väldigt mycket.
Lite roligt att jag råkade välja just boken “Brev till en bokhandel” som på engelska har titeln “84 Charing cross Rd.” som exempelbok i skärmdumpen från Billingskas webshop här i blogginlägget.
50km låter bisarrt. Det betyder ju att man (eller ok jag åtminstone) inte skulle orka gå förbi alla bokhyllor ens.
Hmmm.. måste kolla om det finns hotell på den gatan nu.
Jag är iofs väldigt impad av din 25 hyllmeter. Jag är inte i närheten av det. Flyttade du dem från Sverige över till England?
Nej, de är inte vräkta på det viset. I England är det vanligt med s k “Leasehold”, vilket betyder att det finns en ägare till huset som hyr ut det, ofta på riktigt långa kontrakt, typ 100 år eller 900 år såg jag häromsistens någon annanstans (man säljer sedan dessa leaseholds, hyresgäster emellan, precis som kommersiella lokaler funkar i Sverige). Själva ägarna lever sedan på intäkterna av hyran. Men, ägarna kan förstås emellanåt bestämma sig för att sälja fastigheten och beroende på vad köparen vill kan hyräsgäster då få lov att flytta på sig.
Jag slängde nog minst 10 hyllmeter innan jag packade och flyttade kanske 20 till England. 5 hyllmeter har jag nog lyckats köpa sedan dess. Men nu börjar det växa lite i det digitala biblioteket – det är verkligen en fördel med eböcker, de väger samma, en eller tusen!
Oj, vad märkligt ändå med 900 år :D
Konstigt att inte förnya en sån kund ändå med tanke på vilken gata den ligger på ju. Kommer de att ha någon flyttrea?
Jo eböckerna har en fin fördel, speciellt när man är i rörelse eftersom jag inte gillar att ta med inbundna över allt. Önskar att fler äldre böcker skulle komma ut dock. Inte klassiker utan mer såna som försvunnit ur sortimenten.
Riktigt puckat svar av Billingska men det blev i alla fall en snackis. Många av de här “debatterna” på krönikor på Litteraturmagazinet är riktigt dåligt underbyggda och alla tycker likadant. Men det är jag för feg för att skriva där.
Intressant att se reaktionerna på FBs grupp Bokhandelsmedhjälpareföreningen. Även om ingen hyllar Billingska så ser man en helt annan reaktion på det som skrivits.
Menar du att kommentarsfältet är fullt av dåligt underbyggda argument eller själva “artiklarna” som börjar med att ta upp något?
Jag kollade på FB-gruppen och det var roligt att se en viss skiftning där. Visste ej att den fanns men nu kommer jag tjuvläsa där även i framtiden. Lyssnade du på “horunge”-podden med Pia Printz och Co.? Väldigt intressant från deras håll där till och med en bokhandlare säger att hon förstår varför folk väljer billigare nätböcker men förklarar också att de har över 70 framträdanden per år plus ger personliga rekommendationer osv osv. Hon förklarar också att hon inte kör reor osv på traditionellt vis utan hellre fullpris eftersom det urlakar förläggareyrket och författaryrket på lång sikt om de inte får betalt. Det var en aspekt som bet på mig och som jag faktiskt inte riktigt kopplat just till bokhandeln på det sättet.
Jag är så kritisk jag menar det som skrivs ofta är… svammel som uttrycks som fakta. Skäms lite då de säkert gör så gott de kan men samtidigt så känns sidan som så pass etablerad (fel ord, jag kommer inte på vad jag vill säga) att jag som läsare skall kunna förvänta mig bättre kvalitet. Det är skillnad mot en privat blogg. Jag har så gott som varje gång jag läst något där blivit förbannad för man drar slutsatser utan att berätta varför och framföra dem som allmängiltiga.
Jag har jättesvårt att lyssna koncentrerat (kan inte hantera ljudböcker) och följer inga poddar. Visst är det jobbigt med priserna men jag tror att de flesta förstår varför det är så. Sen får man göra ett val. Själv älskar jag pocketshop men dör på priserna då jag vet det är typ halva på adlibris. Men så verkar ju pocketshop funka också, de har hittat ett vinnande koncept.
Jag klarar poddar men har svårare med koncentration när det gäller afk-människor :) Vet inte om det är bra eller dåligt.
Känns som att jag borde börja läsa magazinet mer, jag har inte alls bra koll på den sidan.
Jo jag dör också lite på just priserna på Pocket Shop. Ändå fortsätter jag gå dit och köpa böcker, så där måste man just säga att de lyckats med att skapa något annat än bara en fysisk lagerlokal för böcker, som ju många boklådor faktiskt är idag konstigt nog. Jag tycker det är extra spännande att de lyckas bredda sortimentet till att ha lite anteckningsböcker, muggar och inbundna böcker. Det känns som att de produkterna verkligen är medvetna val och utan att ha explicita motiveringar så blir det som små “tips” bara genom att de finns där.
Du går ju på ganska många evenemang i boklådor va? Säljs det mycket böcker då också?
Afk? En subtil pik?
Hahaha nej inte medvetet i alla fall. Bara ett sätt att beskriva dem pga tycker det blir konstigt när man skriver “människor i verkligheten”. Internet är ju lika mycket verklighet för mig, mer nästan. Finns kanske bättre uttryck som inte låter pikigt?