Finns det ett tråkigare i ord i det svenska språket än ordet kultursponsring? Det finns inte många intressanta saker att säga eller skriva om kultursponsring och i media tycker jag att det nästan alltid verkar som att alla konstnärer/författare/skådespelare och andra kulturproducenter är emot sponsring och att företag alltid gnäller över att det inte är bättre skattesregler för sponsring.
Men när många bara harvar samma argument fram och tillbaka om sponsringens ondska versus kulturen som oberoende livselixir så finns det de som istället för att prata gör något intressant av detta tråkiga ord. I Italien finns Miuccia Pradas Fondazione Prada som stödjer konstnärer och ger ut böcker och håller i utställningar.
Ett aktuellt svenskt exempel är boken The documentary and a dream som är en bok från klädmärket J. Lindeberg. När såg man senast en sån intressant blandning av modefoto, poesi, illustrationer, fotostilleben och intervjuer? Den finns som limiterad utgåva och en lite enklare utgåva och tack och lov dessutom komplett upplagd på deras hemsida lindeberg.com/jl_book/SpringSummer2010 eftersom den verkar vara svår att få tag på.



0 Kommentarer