Veckan fortsätter att grunda sig på min cd-samling i bilen. Idag har jag lyssnat på soundtracket till den allra bästa filmen om Hannibal Lecter – Hannibal som kom 2001. Den är en kavalkad av god smak;  enorma slott, svala stråhattar, vatikanska bibliotek,  parfymbutiker, brevpapper av pressat linne och så vidare, allt tonsatt med vackra arior och Goldbergvariationerna spelade av Glenn Gould (de senare inspelningarna såklart).

Jag tycker också att boken är fantastisk. Ganska annorlunda från filmen på många sätt. Mer Stephen Hawking och mer minnespalats och jag är en naturvetenskapswannabe sen lång tid tillbaka så jag tyckte det var spännande att läsa om det också. Och vilken chock slutet är om man sett filmen!