Har tidigare jagat upp mig över det jag kallar McMarketing här men jag måste verkligen återkomma till detta eftersom vissa inte lyssnar. Och det är inte samma gamla tjat om att bestsellers inte kan vara bra litteratur. Inget förakt mot “mommy porn” eller “chic lit” (varför ska alltid litteratur som många kvinnor gillar få så märkliga epitet? Mer om det en annan gång jag lovar…)
Jag är verkligen sugen på att läsa Fifty Shades of Grey. Det är en bok som knappt marknadsförts alls och nu säljer i miljontals exemplar. E.L James tjänar hundratusen biljarders miljarders triljoner för varje sekund som går och sippar silverte med Joakim Von Anka i hans pengabinge.
Men det är ju inte därför jag blir sugen på att läsa den! Kanske är det mig det är fel på men jag förstår verkligen inte varför förlagen använder ekonomi och upplagesiffror i marknadsföring. I höst kommer Femtio nyanser av honom som den översätta titeln kommer lyda. Och hur marknadsför Norstedts den? Jo såhär:
- Fifty Shades of Grey är såld till 37 länder
- Efter bara sex veckor i bokhandeln hade 10 miljoner ex sålts i USA
- Filmrättigheterna är sålda till Universal Pictures and Focus Features
- Fifty Shades of Grey är den snabbast sålda pocketutgåvan någonsin
Ja, det är viktigt att prata om ekonomi och intressant att läsa om en bokhypes siffror. Men inte BARA väl?! Och inte bara referat av siffror. Två meningar räcker, en passus är nog om man nu inte har något intressant att säga om det.
13 Kommentarer
Den där sortens marknadsföring har jag heller aldrig fattat. Eller när det poängteras hur många sidor en bok är på, eller hur lång tid det tagit att skriva den. Som om det var någon sorts kvalitetsstämplar.
Åh vad skönt att jag inte är ensam! Men jag har faktiskt aldrig sett någon marknadsföring som grundar sig på antalet sidor. Det låter ju helt sjukt.
Men de där: Det tog honom (känns som att det alltid är män) 12 år att skriva uppföljaren på sin första bok bla bla bla. Eller ännu värre: Jack Kerouac skrev On the road på 3 veckor bla bla bla.
Vad härligt att få bli lite upprörd över det här med någon :)
Nej, antalet sidor är kanske inte så vanligt i marknadsföring nu när jag tänker på det, men väldigt vanligt i recensioner och liknande. Ju fler sidor desto bättre verkar vara melodin just nu. Och jag som föredrar korta böcker retar mig som fasiken på det.
Det är märkligt. Finns ju fler bra romaner under 200 sidor än över 400 liksom. Jag är på ditt lag!
Alla andra vet säkert redan detta men jag läste precis att Dostojevskij fick betalt per ord eftersom de oftast publicerades i dagstidningar innan de blev böcker och att det var därför många av hans böcker var så sjuuuuukt långa.
När han däremot skulle betala tillbaka en spelskuld med hjälp av att skänka bort rättigheterna till en roman skrev han en sjukt kort bok, som är minst lika bra som de andra ju :)
Slutsats: får man ej betalt per ord – skriv kortare böcker författare!
Möss och människor, The Prime of miss Jean Brodie, Doktor Glas, Mörkrets hjärta, Doktor Jekyll and mr Hyde, The turn of the screw, The great Gatsby …the list goes on and on … :-)
Vilken lista du hade!!
Jag är inte lika snabbtänkt men typ: Bonjour Tristesse, Breakfast at Tiffanys, Stjärnvattenfallet, Den unge Werthers lidanden.
Böcker att läsa om och och läsa om och läsa om! Och upptäcka igen och igen och igen.
Jag har dock inte läst Mörkrets hjärta. Helt missat den. Ska till biblioteket imorgon. Måste jag låna?
Är det Karin Bellmans Stjärnvattenfallet du syftar på? Trodde inte att någon annan än jag läst den. Kan bidra med Maria Fagerbergs Svart dam bland nyare korta. Och The Lover’s Dictionary med väldigt få men bra ord.
Ja visst är det Karin Bellman jag tänker på. Den är verkligen underskattad tråkigt nog. Kul att du också hittat den. Ska skriva upp dina andra boktips. Du klättrar på min lista över bokälskare jag bör lita blint på!
Man ska aldrig lita blint på någon (även om jag nog nästan gör det vad gäller Helena Dahlgren); rätt som det är blir man besviken. Men roligt ändå att du tror på mitt omdöme (är det Brideshead som gör det? ;-))
The Lover’s Dictionary är nästan sönderälskad av bokbloggare men den är verkligen värd det; ibland säger en bild mer än tusen ord, ibland säger ett enda väl valt ord mer än tusen bilder (och nej, jag har inte ditt förhållande till bilder men jag tror att du kan förstå vad jag menar i alla fall).
Att gilla Brideshead och Stjärnvattenfallet gör ju att man man måste lyssna på dig! Gillar din blogg dessutom ju. Skriver upp The lover’s dictionary direkt!
Min fåfänga glänser idag av ditt smicker om mitt förhållande till bilder förresten :)
The Lover’s Dictionary är fantastisk på sitt sätt, The Night Circus på sitt. Den förra ger en ett nytt sätt att läsa om något vardagligt, den andra öppnar dörren till en annan värld, kan man kanske säga.
Smicker… tja, du har någon sorts fotoutbildning, jag är ganska glad om bilderna jag tar inte blir så suddiga att det inte går att se vad de föreställer… ;-) skämt åsido, jag uppskattar bilder men på ett helt obildat sätt och jag är inte alls bra på att skapa dem själv. Om man däremot går in på mitt förhållande till opera, då är det en annan femma.
Förresten, ganska snart efter att jag skrivit kommentaren om dina “pet peeves” slog jag upp min August Blanche-volym där två romaner ingår och konstaterade att på varje vänstersida står det författarnamn, på varje högersida aktuell roman. Befogat i och med att det är två och hade du inte skrivit om det hade jag nog inte tänkt på det alls så nej, det är nog inte något som bekymrar mig.
Jag blir smickrad av att du gillar min blogg men jag tycker nog att jag ibland skriver bättre saker här i ditt kommentarsfält. Jag hinner aldrig tänka så länge att det resulterar i de där resonerande inläggen, tyvärr, men jag uppskattar andra som gör det. (Det är därför jag gillar Georgiana Podsnap, det och humorn, för det mesta som avhandlas har jag varken sett eller läst.)
Måste och måste …:-) Det var längesedan jag läste den men då tyckte jag mycket om den.
Bojour Tristesse! Fantastisk bok.
Kommer låna den. Jag återkommer med tacksamhet/frågetecken :)
Ja visst är Bonjour Tristesse lysande! Känns som att den förändrade möjligheterna för ett kvinnligt berättarjag på samma sätt som Coco Chanels kliv bort från korsettkläder förbättrade kvinnors möjligheter att ha liv som inte var stillasittande.
La märke till en grej i “säljtexten” ovan först nu. I punkten om filmkontrakt har de ju bara copy-pasteat och missat att översätta. Finns fortfarande kvar ett “and” mellan de olika filmbolagen.
Ett symboliskt ord på att vi försöker vara usa även när det gäller bokmarknadsföring. VART ÄR VÄRLDEN PÅ VÄG?! Imorgon är det du och jag som ringer till Ring P1! :)