Kallas “bekännelser” på omslaget. Såg i en intervju att han själv inte visste varför riktigt men antog att det var lättare att marknadsföra än “Dikter” eller “Lyrik”. Men dikter är det och dikterna är väldigt fina. På samma sätt som han alltid lyckas vara specifik i sin humor efter devisen; Det är roligare om man står och håller i en hallonsnitt än i en kaka, så lyckas han vara specifik i sin dikter. Både på ett roligt sätt och på ett sätt som gör att man hittar något som man känner igen och kan direkt måla upp en klar bild av något, en plats eller en känsla eller ett fenomen i samhället.

Jag tycker att Fredrik Lindström pendlar mellan det generella och det specifika på ett väldigt exakt sätt på samma sätt som han gjorde i Jag är en sån som bara vill ligga med dig. Många bonuspoäng för att boken är så himla fint formgiven inuti med vackra illustrationer och snygg sättning av text samt snyggt format på själva boken. Och ytterligare en bonuspoäng för att han var så fantastiskt trevlig på bokmässan i Atlantis monter.

Sevärdheter
När man besöker
främmande städer
bör man undvika
alla former av
sevärdheter,
akta sej noga
för guideböcker
där orden
“blomstrande” och
“medeltida handelsstad”
förekommer redan i första stycket.

Uppsök istället
det meningslösa vardagslivet
som sällan kan peka ut
sinda guldåldrar
i tydligt avgränsande epoker.
Som helt saknar
urskiljbara spår av merovingerna
och arkitektoniskt intressanta kassettak
men som är fullt av
kortsiktiga planer,
sänggavlar, disk,
tillsagda barn
som leker i kvarteret intill
och kvarglömda påsar
i bilen nere på gatan.

Människor som lika gärna
skulle kunna vara du,
på väg ut
för ett litet ärende,
fastän hundratals mil
från där du bor.

Bara titta till dem,
se att allt står bra till,
så att du sen
kan åka tillbaka
hem igen
alldeles lugn.

Och lita på att
någon en dag
tar sej tid
att åka för att
se till dej.