Tidskrifter och tidningar

Tidskriftsdag

Väldigt bra handledning idag på skolan. Gör just nu ett verk som är ett sorts Voguecollage som jag hoppas kommer bli bra. Mer handledning nästa vecka. Läser vidare i Ogilvys bok som är väldigt bra. Wienerbröd och julmust på Ljungblads Konditori i Alingsås. Har köpt nya numret av A perfect guide också och Elle till Katrin idag på den ultimata tidningsbutiken på Drottninggatan i Göteborg. Även hunnit med lite av nya numret av Nöjesguiden på tåget hem med en krönika av CRB (Carl Reinholdtzon Belfrage) som bland annat varit i Monaco och också lunchat med Henrik Berggren här hemma på västkusten, tydligen ska de nya låtarna var fantastiska! I denna fina intervju http://www.dn.se/kultur-noje/glom-rutinerna-1.162878 nämns bland annat Flauberts Madame Bovary som jag läste efter att jag hörde Berggren gillade den. Nu känns det som att cirkeln slöts i det här inlägget. Återkommer mer om Ogilvy och A perfect guide när jag läst mer.

Marknadsekonomi

Göteborgs stadsbibliotek tolkning av den ekonomiska modellen “Efterfrågan styr utbud”:

– Hej, jag letar efter hela årgångar av Vogue, vart har ni dom, jag försökt hitta men..

– Nej det är bara dessa nummer vi har inne.

– Bara de här två stycken tidningarna alltså??

– Ja, men vi sparar inte lika många årgångar som vi gör på andra tidskrifter, och så är dom vi har väldigt efterfrågade och oftast utlånade.

– Nähä vad synd. Varför sparar man inte tre år bakåt som på alla andra?

– Nej vi sparar bara förra årets. Och dom är för det mesta utlånade. Det är bara dom här två numren som vi har inne. Dom är väldigt populära. Och så försvinner det ju alltid några också.

Göteborgs nya regering

Läste Göteborgs-Posten igår för första gången på ett tag och blev lite ställd inför rubriken “Göteborgs nya ‘regering’ “. Mina associationer gick till OG eller kanske något MC-gäng men i sälva verket var det en artikel om de nya medlemmarna i kommunstyrelsen där man fick lite bakgrund om vad de tjänade, jobbat med tidigare osv.

Men alltså ibland undrar man hur “snacket går” kring en sån här artikel (eller i alla fall rubriksättning) på GP. Kanske ungefär så här.

Redaktör: Kom in här stund, bra, alltså den här artikeln du skrivit, jättebra alltså det är inte det, sätt åt dom jävlarna alltså fy fan politiker va alltså men du vet rubrikförslaget, det håller inte.

Reporter: Sätt åt…? Alltså det är bara en genomgång av vilka..

Red: Jajaja det är bra. Nu är det ju så va att det är ju så att ingen begriper ju egentligen inte det här med kommunpolitik, ja du och jag såklart, men handen i handsken så måste man ju säga att våra läsare är ju inga Eisenshovers direkt..

Rep: Vem tänker du nu på?

Red: Ja eller vad fan heter han nu jaja skit samma, vet du hur många mail jag fick igår om Sture Hegerfors ruta? 2012, samma antal som året jorden går under enligt den här goa italienaren vad heter han nu Vascodagama. Ingen begiper ju sånt om mobiler och email och allt han hittar på Sture.

Rep: Jasså okej.

Red: Precis ja. Du är med mig. Bra! Nej så något “Göteborgs nya kommunstyrelse” eller dylikt blir det alltså inget av det förstår du ju själv. Nu kom jag på vad han hette italieneren, Noseferatu! Jaja i alla fall..

Rep: Vi kanske kan köra en faktaruta bredvid som förklarar lite kort hur det ser ut inom kommunpolitiken.

Red: Nej faktarutor kollar ingen på numer. Dom har inte tid va, facebook och ipad och twisters hit och dit. Du kan välja på “Maktelit” eller “Regering”.

Rep: Jaha.. ja jag vet inte. Kan man inte köra något annat då ungefär “De nya beslutsfattarna i Göteborg”

Red: Ja maktelit kanske är lite att ta i, här är ju en som knappt tjänar 200 000 per år. Nej vi kör på “Regering”. Ja det blir bra, skönt att vi hann bolla den här frågan. Har du hört den här förresten: Vita huset brann ner igår och allt som blev kvar är en svart barack hahahaha ja fy fan, den får jag dra för Sture tror jag nästan.

Dagens akademiska kvart

Eller snarare dagens akademiska 7 timmar. Väldigt intressant kurs just nu och jag tyckte så gott som alla texter i kurslitteratur var intressanta, ofta är det ju alltid någon mossig text om någon futurist som hade en massa manifest som man måste tvinga sig igenom på engelska men nu var det annorlunda.

Dagen avslutades med följande filmer: Martha Rosler reads Vogue (se bild nedan), och en film om bland annat Sigmund Freuds brorson som uppfann begreppet Public relations metoden att tala till konsumentens känsla istället för förnuft som varit den tidigare taktiken. Grovt förenklat: “Du kommer bli lycklig i den här bilen” istället för som tidigare: “Den här bilen har den bästa motorn och de bästa vägegenskaperna.”

Och hans teorier kom bland annat från “Uncle Siggie” som vid den tiden var fattig som en kyrkråtta hemma i Wien. Självklart lanserar den då berömda, rika och hybrissmittade PR-geniet till brorson Sigmund Freuds böcker i Amerika som självklart blir guld värda precis som allt annat han rör vid och semester på hotell i Alperna blir åter igen aktuellt för Siggie inom kort (trots att han vid ett tillfälle i reklamkampanjen vägrar att skriva en artikel för tidskriften Cosmopolitan).

Damen som pratade i mobiltelefon 1928

Ibland lyckas Dagens Nyheter få till såna här artiklar som får en att tro att en stor del av deras läsare består av Cinemateketbesökare som inte lyckats fylla det tomrum som tidningen En dingding värld lämnade.

Eller så är webbredaktörerna på DN.se kulturintresserade nördar med Fox Mulder-komplex  som slösurfar lite för mycket på nätterna och kanske började som bokbloggare med väldigt varierade besökssiffror men upptäcktes av en chefredaktör på den stora tidningsdraken en dag som gav dem det viktiga uppdraget att göra rolig kulturjournalistik som i bästa fall lyser upp folks vardag lite när de tar en liten extra surfpaus på jobbet. Och såna människor är det ju verkligen inget fel på!

http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/damen-som-pratade-i-mobiltelefon-1928-1.1199299