Paris
Hej hörrni. Nu är jag i Paris. Anlände idag och har redan hunnit se Eiffeltornet, minifrihetsgudinnan som Amerika gav som tack för den stora, promenerat längs Seine och så har jag hunnit dricka espresso på ett av alla superfina caféer/barer som ligger på i stort sett varje hörn.
Eftersom jag redan varit suppereffektiv med den klassiska Paristuristandet (jag har liksom fotat en karusell som hette “La Belle Epoque” hallå är det inte Paris!!!) så kan jag börja kulturturistandet nu.
Kommentera gärna med era bästa kulturtips kära läsare, då blir jag jätteglad. Bokaffärer, muséer som man som förstagångsparisturist lätt missar och andra kulturställen jag bara MÅSTE besöka. Det enda kulturiga jag bokat in är Musée des arts decoratifs, Simone de Beuvoirs gravsten och Shakespeare & Company. Så hit me med tips så ska hörs vi snart.
Periodare – med rätt att assosciera
Vet inte om det var tidsskillnaden, den totala luftvägsuttorkningen under ett dygn av air conditions på diverse flighter eller bara den fiber- och vitaminlösa kosthållning jag hade i Miami som gjorde det, men det blev bara en dag på jobbet och sen har jag legat hemma med en hemsk hosta och förkylning.
Jag plöjer Sons of Anarchy, försöker hitta en ny favoritserie. Förmodligen triggades det igång av att jag blev lite starstruck när jag såg stället där Miami Ink spelas in vilket ledde till att jag började kolla på LA Ink (som är hundra gånger bättre än Miami Ink), igen, och dessutom blir mitt undermedvetna konstant matat med bilder av Johan Lindebergs bikerskägg och bikerskinnjacka i BLK DNM-bloggen som jag följt lite extra slaviskt eftersom han var i Miami strax innan jag var där och lanserade deras nya doft (visst är det tusen gånger coolare att säga “doft” än “parfym”).
Så fungerar min hjärna när den associerar fram min nästa period av besatthet. Jag vet inte om det är någon sorts bokslukar-gen som gör det men jag är verkligen periodare när det gäller kulturintag. Fastnar jag för något så slukar jag allt om det i några veckor, ibland några månader, sen lämnar jag det totalt och går in för något annat. Sen några dagar är det alltså tatueringar, HD:s och organiserad brottslighet. Har inte riktigt satt sig som en besatthet ännu men jag är lite inne på att köpa Hunter S. Thompsons bok om Hells Angels som jag tror skulle kunna elda på denna besatthet in i nästa fas.
Jag vaknar dock upp tillfälligt upp ur min MC-gängskoma när en av karaktärerna drar en referens till filmen Blue Velvet, regisserad av David Lynch, i s01e10. Till att börja med tänker jag fördomsfullt att jag har extremt svårt för att se att karaktären “Tig” skulle sätta sig ner och slå på Blue Velvet en fredagkväll efter att ha varit ute och langat vapen, sprängt konkurrenters hus eller sytt ihop knät efter en mc-olycka.
Men så kommer jag på att huvudrollsinnehavaren Dennis Hopper är ju även med i den ultimata MC-filmen Easy Rider, en film som Tig självklart måste ha sett. Och en dag kanske han stod i videobutiken och råkade se Hoppers namn på en DVD och tänkte att hur illa kan den vara, han var ju ändå med i filmen som förändrade både roadmovien som genre och sättet att göra film på över huvud taget. Vore väldigt roligt om man fick se Tig falla in i en tung Lynchperiod. Tyvärr tror jag inte det kommer hända. Kanske får jag själv avsluta min MC-period om några veckor med att se Easy Rider, Blue Velvet och sen hamna i en Lynchperiod utan dess like och kanske kommer 2012 att bli året då jag tar mig tillbaka den nordamerikanska kontinenten för att uppfylla en gammal fantasi om att delta i den årliga fan convention som går av stapeln i den kanadensiska ort där Twin Peaks spelades in.
Jag har alltid velat klä ut mig till Cooper i sånt fall (självklart kommer alla dit som någon av karaktärerna) men senaste tiden har jag ju självklart sakta börjat glida över till James Hurley såklart.
Nu ska jag äta några alvedon. Förhoppningsvis är nästa inlägg intressant även för er som inte studerar psykiatri.
… Read More
Det litterära Miami i bilder
Personalens tips på Books & Books. En butikskedja som dessutom erbjöd signerade böcker på hyllorna extremt sällsynta Gerard richter-affischer.
Inne på Taschens butik på Lincoln Road. En expedit var väldigt entusiastisk över en modernistisk kokbok i 6 volymer skriven av en programmerare på Microsoft.
Inne på seriebutiken Villians. Vid ingången förklarade en skylt att det var förbjudet att bära vapen där.
Bibliotek med havsutsikt
Första kvällen i Miami + Outlet
En snabb första uppdatering från Miami. Var rätt trött igår på resan men hann se 5 avsnitt av Boardwalk Empire och hann läsa halva Heberleins bok på planet och är riktigt imponerad av uppriktigheten och även den humor hon lyckas få in berättelsen. Jag återkommer till den.
Tog en liten promenad förbi poolen vid hotellet vi bor på första natten och ner på stranden för att titta på det svarta havet och höghusen och palmerna. Riktigt vackert. Lite för mörkt för att ta foton dock så ursäkta den dåliga kvaliteten.
La mig rätt mör och jetlaggad i sängen med en tidning och somnade gott sen. Riktigt imponerad även av intervju + bilder med Paola som var på omslaget av Novell. Novell är helt klart en sån tidning som ger mig en kick och skriver om musiker och musik på ett otroligt bra sätt. Tycker fortfarande att den är väldigt underskattad.
Idag har jag besökt en gigantisk outlet i Fort Lauderdale där jag mest gått runt och suktat efter märkeskläder vilket jag kanske kan lämna därhän i det här forumet men för de bokintresserade kan jag meddela att seriens status i Amerika är god. Separata hyllkategoriseringar för Comic books, Graphic novels och Manga. Imponerande.
Min bror köpte ut Hemingways The old man and the sea åt mig medan jag stod och suktade efter Moleskineböcker i innerfickformat och försökte räkna på dollarkursen hur mycket billigare det var jämfört med Sverige, varpå kassörskan meddelade att hon länge velat läsa The old man… och undrade om han läst den. Han tyckte det var konstigt för han skulle ju precis köpa den och först tyckte jag också frågan var lite konstigt men sen funderade jag och visst måste det ju finnas böcker man läst flera gånger för att sen köpa. Vissa kanske man till och med köpt flera gånger eftersom man tappat bort eller gett bort sitt exemplar. Johanna Nilssons Hon går genom tavlan ut ur bilden var en sån bok jag lånade och läste och sen köpte och läste om flera gånger och har köpt en gång till, Linda Skugges Det här är inte en bok var också en sån samt Bruno K. Öijers trilogi som jag har ägt två gånger.
Finns det någon bok ni köpt fler än en gång?
Nu ska jag sträcka mig ut ur fönstret och titta på havet en gång och gå och lägga mig med min reselektyr och somna efter 2 sidor. Finns det förresten någon där ute som hinner med att kommentera i allt julstök så skriv gärna tips på bra serieromaner. Ska försöka leta reda på seriebutik under morgondagen.
