Bokmässan

Böcker om böcker

Utan titel

By On 2013/04/17

monnalisa 111 artwork_images_50_693398_annikavon-hausswolff 9789100101183 Robinson_Cruose_1719_1st_edition

“A rose by any other name would smell as sweet”

Ja så säger Julia till Romeo i deras första bråk borta i Verona när det begav sig. Julia pratar egentligen om klassamhället här och deras efternamn som indikerar dess ställning i samhället och det som gör att omgivningen tycker att deras kärlek är omöjlig.

Jag förstår ju att Julia försöker vara pedagogisk med den något impulsive och lite korkade Romeo men om en tittar på citatet separerat från sitt sammanhang kan en konstatera att det dels är fel i sak (exempelvis konstupplevelser är beroende av namn på konstnären rent biologiskt) men också att det är opraktiskt, hur ska en få tag på en väldoftande ros av en viss art om en inte har ett specifikt namn på den?

Idag kommer Moa Herngrens Homecoming queen ut. Vän av ordning (och poesi) noterar att den kommer ut på Bonnier Carlsén och har en titel som tidigare som är snarlik titeln på Anna Jörgensdotters Homecomingqueen som kom ut 2004.

Det här skriver jag inte för att “avslöja” Herngrens titelval och skrika “PLAGIAT”, sånt kan folk syssla med under Jan Gradvalls Håkan Hellström-tweet. Däremot tycker jag det är intressant att se vad som läggs i en titel. Mitt favoritexempel (som jag snott från Rasmus Fleischer) är titeln på boken vi idag kallar Robinson Crusoe:

The Life and Strange Surprizing Adventures of Robinson Crusoe, of York, Mariner: Who lived Eight and Twenty Years, all alone in an un-inhabited Island on the Coast of America, near the Mouth of the Great River of Oroonoque; Having been cast on Shore by Shipwreck, wherein all the Men perished but himself. With An Account how he was at last as strangely deliver’d by Pirates.

På bokmässan community nördar vi (eller framför allt Västmanländskan som totalt äger i ämnet) i dagarna ner oss på just långa titlar och där föreslog jag Alex Schulmans Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött som jag hört Schulman själv benämnas som “Att vara med henne” vilket också Dark Places-Helena kallar den. Jag gillade boken men kan inte lära mig titeln trots detta. Den fungerar enbart när en har boken i handen där den fördjupas av läsningen där meningens inspiration – Tomas Tranströmer – beskrivs som central i Schulmans liv. (Om det är en parafras eller en felcitering ur minnet är en annan diskussion men det är värt att googla originaldiktens namn och upptäcka ett landskap som är mer kuperat än den genomsnittliga sommarängen.)

Ett verks titel kunde alltså på 1700-talet motsvara det som idag är baksidestexten på böcker, idag kan det vara en del av verket. Och tittar vi ännu längre tillbaka på ett annat kanoniserat verk: Mona Lisa så blir det ännu snurrigare. Mona Lisa  är ett porträtt av en kvinna som anses vara Lisa del Giocondo. På Italienska heter tavlan La Gioconda. Men när den målades satte konstnärer inte titlar på konstverk som de började göra några hundra år senare. Leonardo da Vinci (don’t get me started om hans namn/titel) har alltså aldrig kallat sin tavla för varken La Gioconda eller Mona Lisa. Men ska vi kunna hitta tavlan och kunna prata om den så behöver vi idag i vårt tidevarv en typ av titel.

Att vi idag har bestämt oss för att Robinson Crusoe och Mona Lisa heter just så är alltså enbart av praktiska skäl, på samma sätt som Julia säkert skulle hålla med om att ordet “ros” gör livet mer praktiskt när en ska gå in på Interflora och slippa be om “en bukett av den blomma som ofta är röd men också kan vara andra färger och som är känd för sin ljuva doft och sin status som romantisk gåva”.

Ska en vara sådär Jan Gradvall-följare-besserwisser-aktig så borde Mona Lisa kallas för Untitled på engelska eller snarare det italienska Senza titolo. Dock har postmodernismen fuckat upp detta begrepp då Untitled på alla språk blivit en vedertagen titel. Till exempel i Annika von Hausswollfs konstnärliga CV där vi hittar det “beskrivande” betitlade/obetitlade verket Unti­tled (Box) och det “litterära” betitlade/obetitlade verket  untitled (And Then They Taught Us About the Weight of Nothingness).

Om några hundra år kommer vi kanske ha fyllt upp internet med så mycket skit (jag pratar inte om kattbilder här, såna kan en aldrig få nog av ju) att vi antingen måste vara superakademiskt beskrivande av verken för att de ska gå att hitta och prata om och skilja åt eller så kanske vi kommer gå över helt till att använda oss av titlar på ett konstnärligt sätt och låta den praktiska funktionen ligga i en EAN-kod eller ett ISBN-nummer eller, gud förbjude, en asful QR-kod. Homecoming queen är 9163872129 och Homecomingqueen är 9100101184.

Det verkar helt enkelt inte finnas ett lätt sätt att få titeln att vara en del av författares konstnärliga uttryck, bra i marknadsföring samt praktisk att använda i ett söndergooglefierat it-samhälle.

Tills någon hittar på ett idiotsäkert system tjingar vissa titeln för 300kr medan vissa bara skiter i allt som i titeln Boktjuven hittat:

pärla barbie klistermärke Vi hade inte. Kommer inte att. Skulle komma att. Kunde inte tro att. Visste inte att.

 

 

 

… Read More

Bokmässan

Bokmässans bloggambassadörer träffas.

By On 2013/02/20

I helgen träffade jag de andra 11 bloggambassadörerna för bokmässan 2013. Det var först nervöst, sen inspirerande och kul och så himla lätt att prata med alla fastän man aldrig träffats. Nu när jag skriver det här är det 218 dagar och 8 timmar kvar till bokmässan öppnar, trist att behöva vänta så länge men lite lättare blir det att vänta eftersom vi alla hänger på Bokmässan Community dagligen och pratar böcker – och alla är givetvis välkomna att haka på i samtalen!

Anlände till Hotell Gothia Towers. Läsplattan fick välja sängplats först. Hen är väldigt noga med sånt.

Utsikt från rummet del 1

Utsikt från rummet del 2

Föredrag om bokmässans historia. De andra bokbloggarna var uppenbarligen lika besatta av strukturering/planering i komplexa post it-system.

Vid kaffemaskinen på Bokmässan HQ stod ett foto+handskrivet brev från Gore Vidal. Helt normalt. Tar du mjölk i kaffet?

I varje hörn fanns spår från tidigare års mässor.

Här lagras alla tårar som gräts under Jonas Gardells seminarium 2012.

I förgrunden ser vi Bokugglan och i bakgrunden syns Bokmässan crew samt TidningsIda.

Sen fick vi massor av god mat och jag gick tillbaka till rummet och badade badkar med Agneta Klingspors dagböcker innan jag somnade gott och här på bilden är jag nyvaken och på väg upp till frukosten i hissen.

Nobelprisprojektet-Josefin är en jävel på att  läsa nobelpristagare, grädda våfflor och att fotografera pariserjul.

Vatten med litterär klang på lunchen.

Håll för ögonen!!!! För sent… usch vad hemskt tomt på mässgolvet…

… Read More

Bokmässan

Intervju: Frida Arwen Rosesund – författare och förläggare

By On 2013/02/16

Mörkersdottir är ett förlag som drivs av författaren Frida Arwen Rosesund som 2013 ger ut sin senaste bok Att de i tid må väckas. På förlagets facebooksida står det: “Svenskt förlag inriktat på skräck, urban fantasy, magisk realism, steam punk och allt däremellan!”

Då och då har Mörkersdottir dykt upp i mitt twitterflöde och jag har fördomsfullt scrollat vidare utan att ge det någon egentlig uppmärksamhet. “Egenutgivning” och “urban fantasy” är min bokhyllas stoppord. Åtminstone hittills. På alla hjärtans dag såg jag att Frida gav ut sin nya bok i eboksformat till alla som ville ha den under hela februari. Tidigare har jag förknippat egenutgivning med ganska tråkigt formgivna böcker, höga priser och ett sidantal som vittnat om brist på självinsikt.

Fridas nya bok hade snyggt omslag och dessutom: gratis böcker är för en bokbloggare vad John Connor är för T-1000. Något man följer efter som om man blivit hypnotiserad.

Det krävs inte många minuter av surfande i förlagets olika sociala medier för jag ska bli sugen på Mörkersdottirs övriga utgivning. Bara en sån sak som att förlaget har en serie som heter “Mörkersdottir Queer” och en underetikett som kommer ge ut fantasy för barn (Lillasystir). Vidare imponeras jag av att Frida raserar den trista författarklyschan som går ut på att en författare inte pratar om sina alster under skapandets gång utan istället sträcker ut en hand till de framtida läsarna redan under skrivprocessen.

Vertigo har sina stormtrupper, Brombergs har sina vänner, Bakhåll har sin kärntrupp. Mörkrets döttrar verkar redan vara en övertygad fanskara även om de inte har något namn ännu, jag ville veta mer om hur Frida arbetar med marknadsföring.

Du har valt att ge bort din nya bok Att de i tid må väckas som ebok redan nu och att inte ha ens en frivillig betalruta som exempelvis Radiohead hade med sitt album In rainbows, hur kom du fram till att det här var den strategi du ville köra på?
Det började egentligen i julas med Mörkersdottirs julkalender, där vi under en dag gav bort alla förlagets e-böcker till alla som ville ha. Det blev ett så positivt gensvar och folk blev så glada att det kändes väldigt roligt. Dessutom ett bra sätt att sprida böckerna på, som litet och relativt nystartat förlag är det ju inte alla som känner till en. Att ge bort en e-bok kostar inte förlaget något, förutom att vi inte får något för den, till skillnad mot ett fysiskt exemplar som kostar en del att ge bort.

att-de-i-tid-mc3a5-vc3a4ckas_omslagsfc3b6rslag_7 (1)Hur känns det hittills efter att du har gett bort över 300 böcker?
Det är en härlig känsla, att ha möjligheten att sprida boken till många läsare snabbt och enkelt och få feedback på det. Har redan fått några reaktioner från folk som läst den och det är otroligt värdefullt. Det blir också en mer personlig kontakt än om en läsare laddar ner eller köper boken och de har möjlighet att ställa frågor direkt. Har haft facebooksidan för boken igång sedan i höstas, och många har följt skrivprocessen, jag har kunnat ställa researchfrågor, har bland annat fått kontakt med en kvinna vars far bodde i trakterna  där boken utspelar sig på 40-talet och på så sätt fick jag möjlighet att intervjua honom för researchen.

Ratade du några andra marknadsföringsidéer innan du bestämde er för denna?
Jag brukar göra så att får jag en idé så testar jag direkt och ser om det funkar eller inte. Just en sådan här sak ser man rätt snabbt om det finns ett intresse eller inte, finns det inte lägger jag ner, annars kör jag på. Det har jag lärt mig av att starta förlag, att testa, testa, testa och var beredd på att göra fel och misstag och att tänka om och ändra sig om man märker att det inte funkar.

Hur jobbar du mer med marknadsföring av boken än just med gratis ebok?
Jag har som sagt en facebooksida där man kan följa bokens tillkomst. Jag har valt att sätta boken i fokus, och inte mig som författare. Många har författarsidor på facebook, men för mig som okänd författare, finns det ingen anledning att ha mitt namn på sidan, det är boken som är intressant och det är boken som ska synas. Via facebooksidan har jag även hittat testläsare som samtidigt som lektörsläsarna går igenom manuset, får tillgång till det och får komma med synpunkter. På det viset bjuder jag in läsarna tidigt i processen och det känns mer som om man skapar något tillsammans. Till den här boken har jag haft sju testläsare och två lektörer och det har varit otroligt värdefullt.Jag har valt främst sociala medier eftersom det är mer personligt än en annons i en tidning. Där har jag ingen aning om vem som ser annonsen, om folk blir intresserade och det blir en väldigt opersonlig marknadsföring. I sociala medier finns så stor möjlighet till interaktion och personlig kontakt. Och jag kan även se vad som funkar och vad som inte funkar. Det ser jag inte i en annons eller om jag gör ett utskick på måfå.

Tänker du/ni att läsare av den här boken kommer att betala för andra böcker i er utgivning om de gillar den eller är målet att sprida just denna titel mun-till-mun?
 I första hand är målet att sprida denna titel till många läsare, sedan om de skulle upptäcka andra titlar eller vilja köpa titeln i fysisk form vore ju bara en stor bonus.

Jobbar du enbart med marknadsföring på sociala medier eller även mot medier som traditionell tv och papperstidningar? 
Vi kör i stort sett bara via sociala medier. Ett undantag är SVB:s katalog där vi brukar ha med annonser.

Vad är svårast med att nå ut som ett mindre oberoende förlag?
Det svåraste är att man inte riktigt blir tagen på allvar, och det är väl också förståeligt. Som ny i branschen har du mycket att lära och gör många misstag. Det gör att branschen och läsarna kanske avfärdar dig om du inte bevisar att du utvecklas och gör framsteg. Att bli ett etablerat förlag som folk litar på tar flera år. Samtidigt är det bra, för du har den här tiden på dig att göra alla misstag, lära dig saker, testa olika saker utan att det syns särskilt mycket. Nu ska jag inte säga att det är så här för alla, det finns flera exempel på mindre förlag som snabbt blir etablerade och erkända, men de har å andra sidan erfarna företagsledare som jobbat i branschen tidigare och har mycket mer på fötterna, till skillnad från en sådan som jag som slängde mig in i branschen utan att kunna någonting egentligen.

Delar du upp dina dagar rent praktiskt när du både är förläggare och författare? Skriver du hela nätterna?
Jag har ett ordinarie jobb på heltid (var tjänstledig på halvtid när jag startade upp förlaget) så jag driver förlaget på fritiden och skriver när jag får tid över, på semestrar, kvällar, osv.

Kan du se att sättet du skriver på påverkas av den tidsbristen på något sätt? Blir karaktärerna mer stressade, skriver du kortare/längre, dör fler karaktärer eller är det exakt som det var innan?
Jag låter nog varje bok ta längre och längre tid, denna har jag skrivit på sedan 2009, även om jag har skrivit på andra däremellan. Det jag har lärt mig denna gång är att redigeringen måste få ta längre tid, några saker som testläsarna anmärkte på skulle jag vilja ta ett större grepp om, men känner inte att jag hinner denna gång. Men till nästa bok kommer jag att lägga längre tid i schemat för redigeringen.

Som kreatör kan en ju ha blandade känslor inför sitt verk, hybris ena dagen och nattsvart mörker andra dagen, hur handskas du med det när du ändå måste vara “säljig” i egenskap av PR-avdelning?
Att sälja sina egna böcker är SVÅRT! Det känns alltid lite märkligt och folk kan bli lite skeptiska när jag säger att jag ger ut böckerna själv. En sak jag har lärt mig under den här perioden är dock att även om jag ger ut böckerna på eget förlag kan jag inte göra allt själv. Jag kan inte lektörsläsa eller korrläsa mitt eget manus, så det har jag tagit hjälp med och även omslaget har jag tagit in en grafiker som har gjort. Tidigare har jag gjort allt själv, men fått en hel del kritik för det. Och det är också bra, negativ kritik är nästan bättre än den positiva, eftersom det är den man kan lära sig av och bli bättre och utvecklas.

Kommer Mörkersdottir ha egen monter på bokmässan i år? 
Nej, inte en egen monter, däremot brukar vi stå i SF-bokhandelns monter och signera aktuella titlar. Jag kommer stå där i höst med “Att de i tid må väckas”, i inbunden form.

… Read More

Bokmässan

Bokmässan 2013 börjar med en tygkasse

By On 2013/01/28

Imorse blev jag uppvaktad med sång och ett tjusigt paket som innehöll tygkassarnas tygkasse! Jag är halvt besatt av Karl Lagerfeld (och hans bibliotek) sen jag såg Lagerfeld Confidential och jag älskar presenter som kombinerar flera intressen. Gissa om ni kommer få se mig släpa runt böcker i denna på bokmässan! Den är inte bara snyggare än alla mina tygkassar, den har också lite bredare “handtag” så att jag kan fylla den med ännu tyngre litteratur än vanligt och fortfarande inte få ont i axeln.

 

 

 

… Read More

Bloggar

Bloggambassadör 2013

By On 2012/12/07

“Hej. Jag heter Marcus Stenberg, är 27 år och instagrammar bilder på mina katter så ofta mina studier på Fotohögskolan i Göteborg och mitt bokbloggande tillåter. Men nog om det missbruket.”

Åh jag behövde verkligen ett roligt besked nu i all tonåriga framtidsvilsenhet jag skrivit om tidigare.

Texten ovan är första raden i mitt ansökningsbrev till att bli bloggambassadör för Bokmässan 2013. Jag är så himla trött på att förställa mig i ansökningsbrev till olika arbeten jag sökt genom åren att jag tänkte att det är lika bra att de får veta direkt vad de har att göra med. Annars blir det lätt så som det brukar bli på arbetsplatser för mig: jag låtsas vara någon jag inte är i början för att passa in och sen mår jag dåligt och drar mig undan och sitter i ett hörn och är emotyst på lunchrasterna och hittar på dåliga ursäkter för att inte följa med AW.

Ok, det är ju inte direkt superprivat att jag är en crazy cat lady at heart men allt som inte är “socialt kompetent och intresserad av människor samt jobbar extremt hårt och min enda svaghet är att jag tar på mig för mycket och aldrig slutar jobbajobbajobba” måste ju ses som ett fall framåt i ansökningsbrevssammanhang, i alla fall för mig. Det måste ju börja nånstans liksom.

Jag är superflamsig och blir jättenervös för att vara i grupper men pleaze var inte rädda för att prata böcker eller annat med mig varken här eller på mässan ifall ni ser mig där. Det är ju inte långt kvar nu! 292 dagar 20 timmar 7 minuter 21 sekunder bara hehehihihehe <— över-
entusiastiskt galet/maniskt bokbloggarskratt.

Jag är jätteglad för att få vara inblandad i Bokmässans marknadsföring som börjar redan 10 december med att försöka dra igång intressanta diskussioner på Bokmässan Community. Jag kommer självklart skriva mest om skönlitteratur men min “nisch” kommer vara att skriva om grafisk formgivning (bokomslag etc.) och marknadsföring och lite mode samt en hel del om foto såklart.

… Read More