Att leta upp den här boken på bibliotekets Lz-avdelning (biografier) fick en symbolisk och lite sorglig symbolik. Boken står inte under B som Bergé utan under S som i Saint Laurent. Vem är Pierre Bergé? Han var under lång tid VD för företaget YSL som han skapat tillsammans med sin partner Yves Saint Laurent som var modehusets designer.

Visst är det därför man läser boken. För kontexten. Mannen som stod YSL himself närmast.

Isället för en avslöjande och privat 350-sidig biografi med ett vackert porträtt av de båda på omslaget och full av kändisar, skandaler och modehistoria som förmodligen skulle sålt multum världen över ger han ut en sparsmakat formgiven brevbok på 127 sidor. Det är värt att respekteras. Men några brev till Yves känns det aldrig som. Möjligtvis brev OM Yves, till en tänkt läsare.

Det är en lättläst och ganska lyxig upplevelse som ger en allt ifrån våndor kring den stora auktionen, minnen från Marrakech, hans egen roll som den som möjliggjorde konstnären Yves Saint Laurent skapande osv. Fina fragment från ett helt liv. Det som borde redigerats bort är alltför många stycken med formuleringar som t.ex. “Chanel gav kvinnan frihet, du gav henne makten”. Det känns som något man skulle hitta i en museikatalog. Det känns för konstlat, inte som något man skriver i ett brev.

Däremot finns det nog många detaljer i boken som gör den läsvärd. När Bergé vägrar låna ut sin Warhol-tavlor eftersom en museiintendent försöker “förklara” Warhols konstnärskap för Bergé (Bergé och Saint Laurent var nära vän med Andy Warhol). När han oförställt skryter om det beröm för sin goda inrednings- och konstsmak som hans Yves vid ett sällsynt tillfälle gett honom. När Bergé beskriver hur svårt det är att sluta någons ögon efter att den dött och hur vårdpersonalen hjälper honom med detta.

Ofta hamnar Bergé i klichéfyllda utläggningar om känslor som generaliseras så mycket att det inte berör ett dugg. På nästa sida kan han berätta om hur han ljugit för sin partner om hur sjuk han faktiskt var innan han dog.

Några brev är det inte. Boken saknar uppenbart en redaktör som kunnat stryka rader med orden “minns du” där bl.a. Bergé påminner Saint Laurent om vad hans hund heter trots att Saint Laurent älskade sin hund mer än sina vänner.

Oavsett hur ojämn boken är den läsvärd. För att den innehåller fåfänga och hävdelsebehov trots alla framgångar Bergé nått. För att den är uppgiven trots att den försöker förmedla styrka. För att den i sina bästa stunder blir en bildad aristokratisk Seinfeld med formuleringar som t.ex:

“När vi skulle sprida din aska i Rosengården vid Villa Oasis var det vackert väder. Somliga tyckte till och med att det gick an att komma sommarklädd. Men det är en annan historia.”

Vill man läsa den här rekommenderar jag dock att man tittar på den fantastiska dokumentären Yves Saint Laurent – L’amour fou först. Gillar man dokumentären är boken ett fint extramaterial för den som vill snöa in.

Lind & Co 2011
ISBN: 9789174610499 Sidor: 127
Bokus, Adlibris, Fritz Ståhl
Finns den på ditt bibliotek?