Idag lämnade jag in min masteruppsats för att få den korrekturläst. Ska bli skönt att slippa den. Det var dock nära att jag fick lämna in den med en gnagande känsla av att ha missat något.
För nån månad sen var jag på ett seminarium där vi skulle gå igenom våra texter så långt som vi kommit. Det skulle pågå i två dagar tillsammans med två handledare. Första dagen fick jag handledning på min text. En av handledarna nämnde att kreddig författare NN hade skrivit om Marcel Prousts avskyvärda utgåva på förlaget Gallimard. Detta nämnde min handledare apropå att jag skriver en del om bokomslag i min uppsats. Jag tänkte att detta citat måste jag leta upp, det kanske kan vara fint att ha med på försättsbladet, att visa att även kreddiga finförfattare bryr sig om bokomslag.
Men väl hemma på kvällen så hittade jag inte vem det var, jag hade bara skrivit ner citatet, Proust och namnet på förlaget Gallimard. Inte vem denna NN var. Dammit! På morgonen nästa dag tänker jag att jag ska börja med att fråga vem det var som sagt eller skrivit det där om Proustutgåvan på Gallimard som var så vedervärdig. Men lektionen börjar direkt. Med att handledaren ifråga säger upp sig. Han förklarar att han hatar skolan och de arbetsvillkor som råder där. Därefter lämnar han lokalen. Inte direkt ett läge då det är superbekvämt att fråga om det där citatet om Proust… så jag vände mig till min vän 118118. Och när det inte löste sig så frågade jag instagram.
@karincellton engagerade sig direkt vilket var jättekul såklart!
karincellton André Gide?
marcusstenberg Hmm.. det hade det ju kunnat vara men dissade inte bara han innehållet?
karincellton Han dissade allt som hade med Proust att göra. Ordet ful, har du läst det på franska eller svenska?
marcusstenberg Jag har hört det återberättas av en lärare som citerade det ungefär som att “Gallimards utgåva var förskräcklig”
karincellton Mauvais betyder både ful och dålig. Kanske ett missförstånd?
karincellton Men jag kan tänka mig att han hade åsikter om utseendet på boken också. Han hade ju åsikter om Proust som person, om språket och innehållet i romanen så varför inte?
marcusstenberg Aha så det kan vara en översättningsgroda alltså. Det är ju faktiskt en trolig teori jag inte alls tänkte på. Men varför skulle han ha påpekat att just Gallimards utgåva var mauvais, det är ju samma text i alla utgåvor n’est-ce pas?
karincellton Kanske för att han var lektör åt G och avrådde honom att publicera? Surt, sade Gide?
På twitter ryckte Marias bokliv ut och tyckte jag skulle gå till biblioteket. Eller åtminstone fråga Bibblan svarar. Det visar sig att Bibblan svarar också misstänker Gide!
Jag vågade aldrig prata med läraren som sagt upp sig. Men jag lyckades hitta ordet “abominable” i en essä av Samuel Beckett i en bok på google books som hette Proust. Men citatet var kapat så jag visste inte om det var bokens översättning som var abominable eller om det var själva formgivningen eller kanske Prousts kommatering som åsyftades. Det kan ju vara bra att vara säker på detta om jag nu ska citera detta först av allt i mitt examensarbete. Så hamnade jag till slut på den fysiska bibblan och som vanligt så har Alingsås bibliotek fanimej allt!
Proust blev refuserad av Nouvelle Revue Francaise som var ägt av Gallimard. Och visst var det André Gide som var lektör. Proust blev även refuserad av nästa förlag han frågade. Därefter fick han bekosta utgivningen själv. Snopet. Förnedrande. Men det dröjer inte så länge förrän Gide kryper till korset och ångrar sig. Han skriver ett brev där han förklarar hur detta är det största misstaget i förlagets historia. Personligen tänker jag att det brevet är lite som Love letter av Nick Cave.
Typ 20 år senare sitter Samuel Beckett och känner sig ensam i Paris och passar på att läsa igenom På spaning efter den tid som flytt. Två gånger dessutom. Därefter skriver han essän med titeln Proust som inte innehåller ett knyst om vad det är som är abominable med utgåvan, bara att den är det. Lite av ett antiklimax även om det var kul att folk engagerade sig i jakten. Och den som väntar på något godot väntar aldrig för länge.
7 Kommentarer
Men hallå. Ditt försättsblad då? Nu gör du en Beckett här.
Oj förlåt :) Jag skippade att ta med citatet, tyckte inte det höll. Gjorde jag fel?
Tycker du gjorde rätt, citatet var ju inte vad du trott.
Men, vad blev det istället?
Nä det blev ingenting faktiskt. Körde bara titel och mitt namn och sen rakt på. Ville bara få det gjort typ. Kommer säkert ångra mig sen. Börjar redan tycka att jag borde tagit citatet, ganska roligt på ett extremt torrt sätt…
Sjukt bra inlägg – nästan som en liten mysdeckare!
Tack!! Jag gillar också mysterier och är ständigt på jakt efter litterära sådana. Ibland får jag uppfinna dem själv… du har inget mysterium på lut?
Klart jag har! Förra månaden fick jag läst 10 böcker – den här månaden endast 4. Vad har hänt? Vad har jag fyllt min tid med istället för att läsa böcker? Hur ska jag ta igen denna förlorade lästid?
Lös gärna mysteriet så får du ett Nobelpris i valfritt ämne.