Eftersom jag råkade deleta bort ALLA anteckningar på läsplattan efter att jag läst ut den här boken kommer jag börja såhär: det känns symboliskt att jag råkade deleta ALLA anteckningar på läsplattan efter att jag läst ut just den här boken som handlar om minnen och om läsning bland annat.
I Bokhoras Bokpodd #5 diskuteras böcker eventuella vara eller icke vara i fråga om att förändra människors liv ur ett läsarperspektiv vilket jag tyckte var intressant. Kerstin Ekmans bok handlar om samma förhållande: texts påverkan på liv, fast ur ett producentperspektiv.
Huvudpersonen Lillemor Troj är en välrenommerad författare som får en bunt papper framför sig på förlaget. Förläggaren ifrågasätter varför hon skickat in detta manus under pseudonym, och dessutom till ett annat förlag. Manuset handlar om Lillemor själv men det är inte Lillemor som står bakom pseudonymen Barbro Andersson. Det är tvärt om. Barbro “Babba” Andersson har sedan ungdomen skrivit böcker som sedan givits ut i Lillemors namn. Lillemor är den som kvitterat ut stipendier, tagit emot priser, hållit föredrag på bokmässan och blivit fotograferad för författarfotona till omslagens flikar.
Manuset framför Lillemor på förlag avslöjar allt detta in i minsta detalj.
Resten av berättelsen får vi följa hur Lillemor läser detta manus, vad som står i det och vad som händer i hennes liv under tiden.
Bibliotekarier, antikvariat, förläggare, uppläsningar, akademiledamoter, programledare för litteraturprogram på tv och korrekturläsningar är det som som skulle stå på baksidan om det istället för en säljande text fanns en innehållsförteckning. Jag älskar böcker om böcker och detta är i allra högsta grad en sån.
Den är inte alls krånglig även om det låter som ett formexperiment. Både huvudkaraktärerna och Kerstin Ekman verkar ogilla såna lika mycket som de ogillar “autofiktion” och “hågkomster”. Ändå är Ekmans huvudperson exakt lika gammal som hon själv och bär hennes eget mellannamn som förnamn samt hennes namn som ogift baklänges (fonetiskt) som efternamn.
Det går att läsa boken som en bok om vänskap och om två livsöden. Men det går lika bra att se det som en berättelse om bokbranschen ytliga villkor och om ett uppdelande av författarjaget i två delar. En skrivande del som utgår ifrån en del av författaren som inte har ett skvatt att göra med det offentliga författarskapet.
Det är svårt att skriva om boken utan att den låter pretentiös eller krånglig. Det är den verkligen inte. Den är väldigt rolig på ett knastertorrt sätt och full av vackra och sorgliga citat som man själv skulle vilja sätta som motto på försättsbladet om man själv skrev en bok i någons namn någon gång.
Sammanfattning: För dig som älskar böcker om böcker och läst fler än en bok från förlaget [sekwa]. Torr humor blandat med innerlighet. Rakt på sak och snabba vändningar, inget krångligt språk, inga långa miljöbeskrivningar. Otroligt trovärdig och fin beskrivning av vänskapen mellan de två huvudpersonerna.
Albert Bonniers förlag 2011
ISBN: 9789100126858 Sidor: 396
Omslag: Jan Biberg
Inbunden: Bokus, Adlibris, Fritz Ståhl, Via Godhandling
E-bok: Bokus, Adlibris
Pocket: Bokus, Adlibris, Fritz Ståhl
Finns den inne på biblioteket?
1 Kommentar
[…] Du kan hitta den hos t.ex. Bokus eller Adlibris. Några andra som skrivit om den är DN, Bokföring enligt Monika och Marcusbiblioteket. […]