Uncategorized

Saganfeber

Först satte Dramaten upp pjäsen Slott i Sverige, sedan ser jag en fransk upplaga av Bonjour tristesse i en otroligt fin fotoserie av Linda Alfvegren i senaste numret av CHIC och som topping så är det premiär för Radioteaterns dramatisering av Bonjour tristesse ikväll i P1.

Kolla filmen Sagan och haka på trenden!

Mais oui!

Once upon a time

Ska man bara köpa en enda fotobok i år ska man köpa Slim Aarons Once upon a time. Den första meningen i förordet lyder: “I believe in fairy tales”. Lite senare skriver han “I wanted to photograph attractive people doing attractive things in attractive places.” Ingen annan fotograf har lyckats lika bra med det heller och det är ett otroligt livsverk som presenteras i Once upon a time.

Många av hans bilder finns för beskådning och försäljning på photographersgallery.com

Det sa bara klick! Och sedan har det fortsatt att klicka.

Var och lyssnade på opponeringen på Katrins examensarbete idag och åt lunch på Laxbutiken med utsikt över Lyckorna. Hennes examensarbete om skvaller- och kändisjournalistik vars fantastiska titel “Det sa bara klick!”  kan man läsa ett utdrag ur på katrinniklasson.tumblr.com. Jag tycker att det är extra imponerade hur bra det blev med tanke på hur svårt ämne det är att skriva om och hur många som har en personlig åsikt i ämnet. Sen finns väldigt lite forskning i ämnet tydligen trots att det är en så populär form av journalistik.

Som tack för att jag fick komma och lyssna så passar jag på att tillägna henne detta klipp
(det bästa tycker jag är hur han rättar till slipsknuten 0.40 för att sedan understryka med ett rejält fingerknäpp hur en välknuten windsor känns 0.44)

Biografier

Med anledning av att jag sen några veckor tillbaka läser Lars Noréns En dramatikers dagbok så kör vi lite biografispecial. Är fortfarande på 2001, faktiskt i slutet av april, och undrar varför det blev sån dramatik i tidningar när den kom. Det skulle ju vara lite så mycket ytlig shopping och så många humrar från östermalmshallen och sågningar av berömda kulturprofiler. Men jag tycker mest att det är förhållande och arbetet med pjäser och texter. Jag är nästan lite besviken. Men det kanske kommer.

Jag är verkligen en biografinörd.  När man i intervjuer frågar författare om det de skrivit är “självbiografiskt” suckar jag alltid djupt så det hörs ända till Mariannelund. Trots att jag inte bryr mig det minsta om vad som är sant och inte sant  är det ändå alltid lite extra kul när det står biografi någonstans på en bok.

Topp 3 biografier
Patricia  Bosworth Diane Arbus: a Biography
Herman Lindqvist Napoleon
Gerald Clarke Capote

Topp 3 självbiografier
Francoise Sagan I kärt minne
Carina Rydberg Den högsta kasten
Per Hagman Att komma hem ska vara en schlager

Topp 3 böcker man tror är självbiografier:
Linn Ullman Ett välsignat barn
Ulf Lundell Vädermannen
Alexander Ahndoril Regissören

Burning in paradise

Alla diktsamlingar borde heta Burning in Paradise och ha en brinnande zippo på omslaget och ett förord skrivet av Dennis Hopper. Eftersom de flesta författare inte har den goda smaken är det tur att Michael Madsen skrivit just en sån diktsamling! Såg honom prata om sina dikter på Skavlan för något år sen och nu ska jag göra slag i saken och köpa den på amazon för 2 dollar.