Det här är något så omodernt som en berättelse med en sensmoral, och en rätt banal sån dessutom; “pengar gör en inte lycklig”. Men strunt i det nu för den här boken är så otroligt bra att den kunnat heta Carpe Diem – jag hade ändå velat rekommendera den till alla.
Det var länge sen jag läste en bok med så korta kapitel och ändå fick en sån levande bild av en karaktär. Jocelyne blir utsatt för en massa jävligheter i livet – ett barn som dör, hennes mans övergrepp och elakhet, krossade drömmar och en pappa som försvinner i en sjukdom som får honom att glömma bort vem hon är och ständigt frågar om den döda mamman är på väg. Allt detta gör ont men hon låter sig inte definieras av det. Hennes analys av livet är ganska krass men befriande roligt formulerad:
“Det är insikten om att man behöver ett halkskydd till badrummet som håller en vid liv.”
Hon vet att livet kanske inte blir särskilt mycket mer romantiskt än att ens man installerar wi-fi åt en och men att det också kan finnas något vackert i att ge upp sina drömmar (konstigt nog) för den stillhet som infinner sig. Hon har en blogg om jobbet i sybutiken och två tvillingar som får henne att spela på lotto. När hon väl ger sig hän och drömmer lite går det åt helvete.
“Det är bara i böckerna som man kan byta liv. Som man kan radera allt med ett enda ord. Koppla bort det tunga och svåra. Sudda ut alla usla handlingar och plötsligt, i slutet av en mening befinna sig vid världens ände.”
Sorg. Äventyr. Misär. Humor. Och James Bond-boxen som innehåller alla filmerna på dvd. Detta är en del av innehållsförteckningen. Det här är en sån där tunn bok som jag försökte dra ut på när jag läste den,verklig lusläsa och njuta av. En bok som bara inte FÅR ta slut men som ändå gör det alldeles för snabbt eftersom det inte går att slita sig från den.
Sekwa 2013
ISBN: 9186480596 Sidor: 189
Omslag: Magnus Petersson
Danskt band: Fritz Ståhl, Bokus, Adlibris, Via Godhandling
E-bok: Bokus, E-lib
Finns den inne på biblioteket?
12 Kommentarer
Men ärligt. Ge upp sina drömmar? Jag tycker det låter sorgligt.
Snyggt omslag!
Jo det är ju såklart sorgligt. Men det är nog främst materiella drömmar hon pratar om och resor och sånt. Att gå och drömma en stor lottovinst som ska ändra “allt” osv. Kanske har jag blivit gammal och bitter i förtid men jag kan också ifrågsätta mina drömmar om vad jag ska syssla med i livet mer och mer. Varför vill jag detta? Kommer det ens efter alla år av drömmerier att kunna leva upp till anklarna av mina förväntningar. Ett stilla liv med små glädjeämnen framstår mer och mer som skönt.
6 år på konstskolor härdar ens drömmande ådra kanske :) Dock är det inte pessimistisk bok, det är nog bara den delen av mig som lockades fram lite…
Jo fint omslag. Sekwa känns som Sveriges bästa förlag rent allmänt. Älskar de där danska banden också.
Så mer att erkänna ens drömmar kan ändras i takt med en själv?
Det blir en spoiler ifall du svarar men jag blir förbannad ifall hon stannar hos sin man som du beskriver som överjäklig. Att hon typ tar “sitt förnuft till fånga” och inser alla kan inte få allt och hon skall vara glad hon iaf har någon som installerar wifi. >:)
Ja jag tror det. Eller att det faktiskt kan vara bra det som blev även om man fortfarande har kvar drömmen någonstans. Jag tänker att mycket av karaktärens analys är att drömmar och förhoppningar bara är ett verktyg för att orka med livet. Det är inte tänkt att man ska uppfylla dem.
Jag ska inte svara på din fråga men jag vill hemskt gärna diskutera slutet om/när du läst.
You got me hooked. Gött att jag redan har den i bokhyllan. ;-)
Ja, jag sålde inte in den så bra afk kanske som här :D
Fin text! Ger mig en sorgsenglad känsla att ta med in i den härliga vårvinterdagen. Tack!
Tack för det. Det är verkligen svårt att recensera bra böcker tycker jag. Konstigt nog. Det är väl för att de inte går via hjärnan utan direkt till hjärtat kanske. Verkligen en bok att vara lite vårmelankolisk till :)
Fin text! Ger mig en sorgsenglad känsla att ta med in i vårvinterdagen. Tack!
Älskade den! Det är precis som du säger – den hade kunnat heta Carpe Diem och jag hade rekommenderat den till alla! Fantastisk lite bok om ett helt (eller åtminstone rätt) vanligt liv.
Spoilervarning för er som inte läst ännu!!!!!
Ja det är bok där man hade kunnat “förlåta” för mycket men som inte behöver så mycket förlåtelse :) Jag tyckte som du att vanligheten i berättelsen skildras bra. Det var också oerhört skickligt att skriva om hur ett äktenskap som varit väldigt hemskt sen blir en sorts trygghet och något fint även om det hemska är kvar hos de båda, fast på ett relativt sett ganska obittert sätt. Det var väldigt ovanligt och jag blev ju sjukt arg när jag läste. Men sådär är det ju för många. Väldigt ovanligt att se i litteratur eller hur?
[…] som skrivit om boken: Marcusbiblioteket Prickiga Paula och dagarna går Enligt […]